Rännstensungar och storborgare / 278 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXXIV. Ett par, tre synnerligen »rara» sammanslutningar här i Stockholm. — Däribland Stockholmsgillet samt sällskapet Bellmans minne. — Hur det senare kom till och hur det utvecklat sig. — En liten anekdot. — På det om min första revy på Södra teatern och historien om en femma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frans Hedberg. Teaterdirektör Aug. Warberg.

Jag hade icke skrivit revy alltsedan sommarrevyen på
Kristallsalongen 1895. Men på hösten 1898 »kom det över mig»
igen. Uppslaget hade jag i en liten s. k. tvåa i Par bricole,
vilken jag skrivit med den då f. f. g. i Sverige visade
couveusen som »röd tråd».

Gustaf Bergström.

Att den revyn, »Den stora strejken», som skulle komma att
bli min första verkliga framgång som revyförfattare, blev
spelad, berodde snart sagt på en slump.

Ursprungligen hade jag avsett den
för Folkteatern, men möttes där av
beskedet, att Harald Leipziger,
vilken var en mycket påhittig
revyförfattare, svarade för
nyårsanrättningen på teatern i fråga. Det återstod
då intet annat än att skrinlägga,
stycket, kanske för alltid.

Ett svagt försök hade jag dock
gjort att få det uppfört. Jag hade
frågat min vän August Warberg,
som då var regissör på Södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>