Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXXVII. Bakom kulisserna på en revyteater. — En hel del missöden. — Balettöser, vilka höllo på att bli ihjälslagna. — Halvstekta isbjörnar. — En maskinarbetare... den där somnade mitt i arbetet. — När ridån gått ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sommarrevyn 1903 hette »Jönsson, Jonsson och Jansson»
och bestod av tre akter. I slutet av andra akten förekom en
mycket uppsluppen cakewalk, dansad av en kostbart utstyrd
ensemble.
När man skulle börja tredje akten, ringdes det förgäves på
publiken. Den hade gått ... Gått i god tro, att en sommarrevy
aldrig är i mer än två akter.
Tredje akten, som för resten inte var pjåkig alls, spelades
inför uteslutande vaktmästarna och konfektpojkarna.
Kvällen efter tillkännagavs det mycket kraftigt på
programmen, att det var tre akter, och då stannade publiken.
— — —
I sommarrevyn 1907, »Mångubben», skulle ett flygskepp
expedieras över scenen, och för effektens skull hängde det en
fyrverkeripjäs i ändan på skeppet. En kväll fumlade man med
raketen och tjo! kom en eldkula mitt över scenen, lika
omotiverat som för tidigt.
— — —
Vi sutto på en förberedande generalrepetition på revyn
»Tjusiga Magnusson», vilken under Axel Ringvalls regissörskap
gavs på Kristallsalongen sommaren 1913. Allt gick med gott
humör, då plötsligt den glatt kringskuttande balettens damer
gåvo till ett gallskrik — falluckan, stor som en
biljardbordsskiva, hade öppnat sig av sig själv och flickorna voro på väg
att handlöst ramla ned i avgrunden. I förskräckelsen sprungo
de ut från scenen och — så kom ett nytt gallskrik, följt av
en förfärlig duns. En jättevikt av järn, den som vägde upp
luckans mekanism, hade slagit i golvet några tum ifrån den
samlade, uppskrämda flickskaran.
Men icke nog härmed — vikten hade träffat vattenposten,
slagit av det väldiga röret, och nu stod en armstjock
vattenstråle rakt i luften, dränkande scen och källare. Man försökte
slå en plugg i röret, men pluggen for åt himlen och vattnet
forsade över scenen. En scenarbetare sprang att ringa till
brandkåren, en annan till polisen, medan direktören själv sprang
ut på Slätten och lyckades få ledningen avstängd från
vattenposten direkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
