Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektronrör - A. Rörens konstruktion och verkningssätt - 32. Exponentialrör - 33. Hexoden - 34. Heptoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektronrör
kurvan det utseende, som visas i fig. 36. Ett rör med
en sådan avrundad karakteristik kallas
exponential-rör eller variabelmyrör.
I moderna radiomottagare användas
exponential-rören för reglering av förstärkningsgraden, vilket sker
genom att påtrycka styrgallret en variabel negativ
gallervilospänning (se Automatisk volymkontroll). Är
denna hög förskjutes arbetspunkten åt vänster, och
följden blir att förstärkningen minskas. Omvänt
åstadkommer en låg gallerspänning att arbetspunkten
för-lägges till karakteristikens branta del, varigenom
förstärkningen ökas. Ett typiskt exponentialrör är
hög-frekvenspentoden AF 3, som vid Eg = —3 volt har en
branthet av 1,8 mA/V och vid —50 volt en branthet
av 0,002 mA/V.
33. Hexoden.
Sexelektrodröret eller hexoden är utrustad med fyra
olika galler, av vilka det första och tredje äro
styrgaller och det andra och fjärde skärmgaller. I
fading-hexoden äro båda styrgallren utförda som
exponential-galler, varigenom erhålles ett avsevärt utökat
regle-ringsområde.
Samma rör kan användas som blandarrör i suprar
och kallas då blandarhexod. På engelska benämnas
blandarrören mixers.
34. Heptoden.
Sjuelektrodröret eller heptoden är ett vanligt
amerikanskt rör. som kan användas på tre olika sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
