Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Jonrör - A. Glimlampor och glimrör - 49. Stötjonisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIL JONRÖR
A. GLIMLAMPOR OCH GLIMRÖR.
49. Stötjonisering.
I ett högevakuerat rör innehållande två kalla
elektroder kan ingen ström framgå, beroende på att röret
saknar de elektroner som äro nödvändiga för
energitransporten. Därför måste i radio- och röntgenrör
användas en glödtråd, från vars metalliska yta elektroner
vid uppvärmningen frigöras.
Förhållandena ändras radikalt om röret fylles med
en förtunnad ädelgas. I varje sådan gas finnas fria
elektroner, vilka dragas mot änoden då en spänning
lägges på röret. Det kan då hända att en elektron
kolliderar med en neutral gasatom. Är elektronens
rörelseenergi tillräckligt stor, splittras därvid gasatomen i en
negativ elektron och en positiv jon. Denna process
kallas stötjonisering och är av avgörande betydelse för
urladdningsrörens funktion.
Sedan joniseringsspänningen nåtts, börja de negativa
elektronerna flyta mot anoden medan de positiva
jonerna röra sig mot katoden. Jonerna giva emellertid
upphov till en positiv rymdladdning, som vid stigande
spänning skjutes allt närmare katoden. Ur detta
rymd-laddningsmoln slungas joner mot katoden, ur vilken
ytterligare elektroner frigöras. Vid en bestämd
spänning blir antalet genom jonbombardemang frigjorda
elektroner så stort att en glimurladdning uppstår.
Genom stötjoniseringen ändras även atomernas
energi
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
