Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord till första upplagan av Erik Aug. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För första gången ha verkligt vetenskapliga och resultatrika studier
gjorts över olika rörelsers och belastningars tröttande inflytande på den
mänskliga organismen samt villkoren för att tröttheten förblir
övergående och sålunda ej orsakar degeneration.
Även ha ingående undersökningar blivit gjorda över olika
rörelsekombinationers större eller mindre ändamålsenlighet vid utförandet av
olika arbeten — vare sig skötandet av en komplicerad verktygsmaskin
eller utförandet av rent mekaniskt transport- och grovarbete.
Resultaten ha ofta varit förvånande och givit vid handen, att utan
ökning, — ja, med minskning — av den fysiska ansträngningen ett
mångfaldigt ökat arbetsresultat kunnat erhållas.
Vilka möjligheter till ökande av mänsklighetens levnadsstandard
härigenom givas, torde för ögonblicket ej kunna överskådas, men visst är,
att redan i ett stort antal fall arbetarnas förtjänst kunnat ökas
samtidigt med att produktionskostnaderna fallit och — märk väl — utan
att arbetarens arbetskraft blivit i minsta mån mera exploaterad än
förut.
Tydligt är att vid studier av detta slag undersökning av tiderna för
olika rörelser spelar stor roll. Men ej på det gamla sättet, då basen
med tidtagaren i fickan tager reda på vilken tid ett arbete tagit utan
att vidare bekymra sig om, huru det blivit utfört, utan så att just
genom tidsobservationer man söker utröna, hur arbetet bäst skall göras,
och sedan undervisar arbetaren härom.
Att en rörelse i denna riktning skall bli föremål för förtal och
misstolkningar är ej förvånande för den, som känner tendenserna inom vida
arbetarkretsar att så mycket som möjligt hushålla med arbetet.
Mera överraskande är det, att personer med högre bildning och, efter
vad man vill hoppas, större vyer ej kunnat frigöra sig från vidskepelsen,
att det skulle ligga något förolämpande för arbetaren i att man genom
tids- och rörelsestudier söker hjälpa honom utfinna bästa sättet för hans
arbetes utförande. Så är dock fallet, och i Amerika har det som
bekant gått så långt, att man framlagt ett lagförslag, genom vilket det
skulle beläggas med straff att använda tidtagare för tidstudier i en
verkstad!
Man må dock hoppas, att dylika trångbröstade åsikter ej må vinna
spridning och fördröja genomförandet av de förbättringar i produktionen,
den Rationella Arbetsledningen ställer i utsikt. Det är sant att frågan
om lämpligaste rörelseschema ej är slutgiltigt besvarad genom
tidsstudier. Lika väl som det visat sig, att vissa väl beräknade arbetspauser
äro av yttersta betydelse för högsta effektivitet av ett flertal arbeten,
är det möjligt att en del till synes onyttiga rörelser äro behövliga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
