säger honom och käbblar inte emot. Ni förstår ju vad jag menar. När den här mannen säger, att Ni skall gå, så går Ni, när han säger, att Ni skall sitta, så sitter Ni, och säger inte emot honom. Kom nn hit i morgon bittida, så får jag se till kvällen, om Ni verkligen är en prima karl eller inte.» Detta kan ju förefalla att vara ett något grovt sätt att tala vid folk, och det skulle det nog också vara gentemot en skicklig mekanisk arbe- tare eller även gentemot en intelligent grovarbetare. Men gentemot en man av Schmidts slöa och trögtänkta typ är det lämpligt och på intet vis ovänligt, enär man därmed fäster hans uppmärksamhet på den högre avlöning, han vill ha, och avleder uppmärksamheten från vad han eljest skulle anse för ett orimligt hårt arbete. Yad skulle Schmidt hava svarat, om man hade frågat honom på det sätt, som är vanligt vid »initiativ- och eggelse-systemet», till exem- pel så här: »Hör nu Schmidt, Ni är en förstklassig järnbärare och kan konsten. Ni bär 12 Va ton om dagen, men jag har riktigt ingående studerat, hur man skall bära tackjärn, och är säker på, att Ni kan göra mycket mer än Ni gör nu. Tror Ni inte, att om Ni riktigt försökte, så kunde Ni bära 47 ton tackjärn i stället för 12 Va ton.» Yad tror ni att Schmidt skulle hava svarat på det?» Schmidt började arbeta, och hela dagen fick han med regelbundna mellantider order av mannen, som stod över honom med en klocka: »Tag nu upp en tacka och gå. Sitt nu ned och vila. Gå — vila, o. s. v.» Han arbetade, när man sade honom att han skulle arbeta, och vilade, när han skulle vila, och klockan halv sex på eftermid- dagen hade han sina 47 Vs ton lastade på vagnen. Under de tre år, som jag stannade vid Bethlehemverken, arbetade han alltjämt i detta tempo och fullgjorde sin sak på bästa sätt; och under denna tid förtjänade han i genomsnitt något över 1.85 dollar per dag, varemot han förut aldrig fått mer än 1.15 dollar per dag, vilket senare belopp vid den tiden var den normala dagspenningen i Bethlehem. Det vill säga, han fick 60 procent högre avlöning än folk som arbetade efter det gamla systemet. Den ena arbetaren efter den andra valdes ut och övades att lasta tackjärn i ett tempo av 47 Va ton per dag, tills allt tackjärnet var lastat med dennna hastighet, och folket fick 60 procent högre av- löning än arbetarna vid kringliggande verk. Jag har i det föregående i korthet anfört tre av de fyra grundsatser, som utgöra det väsentliga i det nya systemet. Först det omsorgsfulla urvalet av arbetaren och för det andra och tredje metoden att först övertala och sedan inöva och hjälpa arbetaren att arbeta efter den — 30 —