Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det nya systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med armen, d. v. s. mannen utövar sin kraft genom att lyfta eller
skjuta ett föremål, som han fasthåller med handen. Lagen säger, att
vid varje hävning eller stötning, som mannens arm utför, är det möj-
ligt för arbetaren att vara under belastning endast under en bestämd
procent av arbetsdagen. Sålunda kan t. ex. vid lastning av järntackor
om 40 kg. en förstklassig arbetare vara »under belastning» 43 procent
av arbetsdagen. Han måste vara fullkomligt fri från belastning under
57 procent. Och allt efter som bördan blir lättare, ökas den procent
av dagen, som han kan vara i arbete. Så att om arbetaren lastar halv-
tackor om 20 kg., kan han vara under belastning 58 procent av da-
gen och behöver vila endast under 42 procent. Allt eftersom bördan
blir lättare, kan arbetaren vara under belastning under en allt större
del av dagen, tills man slutligen kommer till en börda, som han kan
bära hela dagen utan att tröttas. När denna punkt uppnåtts, har denna
lag förlorat sin giltighet, och någon annan lag måste utrönas till be-
dömande av en människas arbetskapacitet.
När en arbetare med händerna bär en järntacka vägande 40 kg.,
tröttar det honom nästan lika mycket att stå stilla med bördan som att
gå med densamma, enär armmusklerna äro lika mycket spända, antingen
han rör sig eller icke. Men en arbetare, som står stilla med en börda,
presterar icke alls något mätbart arbete, och detta förklarar det faktum,
att inom många slag av grovarbete något konstant förhållande ej kan
spåras mellan antalet kilogrammeter och den tröttande inverkan av ar-
betet. Det torde alltså vara tydligt, att det vid allt arbete av detta
slag är nödvändigt, att arbetarens armar äro fullt fria från belastning
(d. v. s. arbetaren måste vila) under ofta återkommande mellantider.
Under hela den tid, som arbetaren bär en tung börda, äro vävnaderna
i armmusklerna stadda i förslappning, och täta perioder av hvila er-
fordras, för att blodet må få tillfälle att återställa vävnaderna till deras
normala tillstånd.
Låtom oss nu återvända till våra tackjärnsbärare hos Bethlehem Steel
Company. Om Schmidt hade fått lov att hugga in på högen med 47
ton tackjärn utan ledning och anvisning av en person, som förstod kon-
sten eller vetenskapen att lasta tackjärn, så skulle han i sitt begär att
förtjäna den höga dagspenningen troligen hava tröttat ut sig till kloc-
kan 11 eller 12 på dagen. Han skulle hava arbetat så ihållande, att
hans muskler ej fått den nödvändiga tiden att hämta sig, och han
skulle hava varit fullkomligt uttröttad tidigt på dagen. Men däri-
genom att han hade en man över sig, som förstod den ovan omtalade
lagen, och som dag efter dag ledde hans arbete, tills han erhöll vana
— 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
