Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det nya systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steg i riktning mot tegeltraven och tillbaka igen för varje gång han
lägger en tegelsten.
Han fastställde den lämpliga höjden för murbrukstråget och tegelstens-
traven och konstruerade en ställning med ett bord, på vilket alla
materialierna placerades, så att tegelstenar, murbruk, arbetare och mur
kommo i riktigt läge i förhållande till varandra. Dessa ställningar
flyttas, allt eftersom muren växer i höjd, för alla murare av en särskild
hantlangare, och härigenom slipper muraren ansträngningen att för
varje tegelsten och varje slev murbruk böja sig ned i jämnhöjd med
fötterna och sedan räta på sig igen. Betänk vilket slöseri med kraft,
som förekommit under alla år, genom att varje murare böjt sin kropp,
låtom oss säga, 75 kg. V2 meter och rätat upp den igen för varje gång
han lagt en tegelsten, som väger omkring 2 kg.! Och detta har var-
enda murare gjort ungefär ett tusen gånger om dagen.
Ytterligare studier ha föranlett den anordningen, att sedan tegelste-
narna lossats från kärrorna, och innan de transporteras till muraren,
man låtit en arbetare noggrant sortera dem, varvid de lagts med bästa
sidan uppåt på en enkel träram, som är så konstruerad, att muraren
kan fatta varje sten utan tidsförlust och så bekvämt som möjligt.
Härigenom slipper muraren vända och vrida stenen, innan han lägger
den, och han sparar också den tid, som åtgår för att avgöra, vilken
som är den bästa sidan och som sålunda bör vändas utåt. I de flesta
fall sparar han också den tid, som behövs för att få fram stenen ur en
oordnad tegelhög på ställningen. Träramen med tegelstenarna ställes
av hantlangarna i lämpligt läge på den höjbara ställningen invid mur-
brukstråget.
Yi hava alla sett, hur murare bruka knacka med skaftet av mur-
sleven på varje sten, sedan den lagts i dess murbrukslager, så att fogen
skall få den rätta höjden. Mr. Œlbreth fann, att tegelstenarna utan
vidare kunna bäddas in till lagom djup endast genom en tryckning med
handen samtidigt då de läggas, endast murbruket är arbetat lagom
tunt. Han höll strängt på att hantlangarna skulle omsorgsfullt arbeta
bruket, så att det finge lagom konsistens, varigenom man således sluppe
knacka på tegelstenarna.
Genom alla dessa ingående studier av de rörelser, som utföras av en
murare, vilken under normala förhållanden lägger tegel, har Mr.
Grilbreth inskränkt hans rörelser från aderton handgrepp per sten till
fem och — åtminstone i ett fall — till endast två handgrepp. Han har
framlagt alla detaljer av sina undersökningar rörande detta yrke i ett
kapitel med titeln »Handgreppsstudier» (Motion Study) i sin bok »Kon-
sten att mura» (Bricklaying System), utgiven av Myron C. Clerk
— 47 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
