Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande begrepp i den Philosophiska Rättsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individuella beståndet: der förekommer ett godt under namn
af nyttigt, hwilket namn tillägges allt hwad som
kan tjena till medel för existensens widmakthållande.
Oetta nyttiga är oskiljaktigt ifrån menskligt existerande.
Densamme alltså, som existerar i egenskap af indiwidu,
skall ock wara kraftfull och mäktig såsom herre öfwer
sig sjelf i wiljans kraft. Menniskan, som ser sin
werklighet i detta dubbla tillstånd, nämner sig i
båda dessa hänseenden person, och säger sig hafwa
personlighet, d. ä. ursprunglig
sjelfbestämmelse-förmåga. Således kan hon i sina sjelfbetraktelser kalla sig
moralisk person och juridisk person.
Moralisk personlighet blir då en natur-förmåga att
bestämma sig sjelf efter ideer, i hwilka
förnufts-nödwändigheten gifwer bilden af ett herrawälde öfwer sig sjelf,
wisar menniskan beroende endast af samwetets
fordringar; och Juridisk personlighet — en
natur-förmåga, som uttrycker sig uti en fordran att få bruka
sina krafter till den indiwiduella
existensens widmakthållande. Wårdad och bibehållen
öfwerensstämmelse med förnuftets fordringar i mitt eget
medwetande af det rätta, kallas i hwart och ett
handlingssätt Moralitet. Legalitet deremot säges
wara i ett handlingssätt, som, utan att på något sätt störa
andras indiwiduella bestånd, befordrar mitt eget bestånd.
Härigenom uppkommer skillnaden emellan ett så kalladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
