Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande begrepp i den Philosophiska Rättsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 det som
kg och un-
i ock i det
i allt gå tvi isstänntsptunglig fri wetksamhet och stelf-
zclfh sota «
ifrån den
hörsamma
de sinnets«
: nödwän-
lagdt ,« att
a tvär in-
ndiwidner,
n det ing
«I«ia"nimelse-
ök .oß for-
indiwidnell
lifwit kal-«-
till natu-«
re rigtade
ir att· be-
aft hos
Jpphckfwer
sma nekat
inhet och
så svetten-«
Iekxspmbesz .
VHF-»- «:
i .
l-
-s.
l
- –:D-
bestämmelse-förmåga; det är detta som utmärker menni-
« skans företräde framför alla andra lefwande warelser.
Hwad hon« af allt detta inser och begriper genom sitt
förstånd och deteftet fracnställer under namn af« begrepp
och kunskaper-, det säges wara telatist, derföre att det
« giswer anwisnitig på wat sjelfwetksamheti ursprung, den
inneboende förnufts- kraften.
, Sedan wii det föregående gifwit hufwudfakkigak .
allmänna åsigter, som tillhöra den wettenskapliga ord
ningen wid alla kunskapsämnens noggrannare nttedande,
dock med tillbörligt afseende på den särskilta toettenikaps del,
ållatnrrcittem för hwilken tvi härmed wilja lemna några
upplysande propedevtijka grunddrag, ätets-står ännnntt
nämna och ikorthet anföra wißa allmanna begrepp ,
som tjena att ännu nogare bestämmaxch åtskilja . Erbi-
ken; Sedelaran; och· den philosophiska Rätts–
läran, Natuttattem
Ethikm Moral, Sedelära är en lära om
pligter: Natnreätt en lära om" rättigheten
Båda deßa wettenskapszdelar hafwa det med hwarannan
gemensamt , att de höta till det man kallar praktisk
wettenskap. Peaktisk kallas i allmanhet all wet-
tenskap om lagstiftning för frihet Lag a- vy
tet-, då det fragas efter detta ords allmanna betydelse ,-
ar ett otd, som nttiycker den genom forsiandet till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
