Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - Vad är det för fel med parlamentarismen? - Jag måste veta, hur min rätt bevakas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Nya frågor uppstå, frågor av livsbetydelse för mitt land och min
klass, för mig själv och mina bam, och utan att vi haft den minsta
förbindelse med varann, utan att den ene av oss har någon som helst
kännedom om, vad den andre tänker, röstar riksdagsmannen
gladeligen för mig i alla fall. Här är ju ytterligare en orimlighet, som
tävlar med de andra. Man vet-verkligen icke, vem som tar priset.
Man tar väl för givet, att vi äro av samma mening. Men hur
kan man göra det? Hur kan man komma på den tanken, att två
personer år efter år skola ha samma mening i alla stora frågor, som
uppstå?
Hur hänger det i själva verket ihop med hela det nuvarande
parlamentariska systemet?
Det kan måhända vara på tiden att man börjar reflektera över
dessa frågor.
Det är icke underligt, att den nuvarande parlamentarismen över
hela världen börjar bliva utsatt för en anstormning. Skada bara, att
det, som man bjuder i stället, kanske är ändå sämre, är mera
opraktiskt och orättvist, innebär än mera av minoritets- och lokalvälde.
Parlament måste vi ha. De tillhöra helt naturligt
samhällsordningen. Men de måste förbättras, och de måste i sanning
representera hela folket.
JAG MÅSTE VETA, HUR MIN RÄTT BEVAKAS
Det minsta jag kan begära är väl att nu för det första få veta,
hur man handlar i riksdagen å mina vägnar. Omröstningen där
måste således vara öppen.
I Sverge har också detta krav uppförts på dagordningen av
såväl det frisinnade partiet som av den senaste regeringen, och
andra kammaren har för sin del godtagit detsamma.
Men antag nu, att vi kommit så långt som till öppen omröstning
i riksdagen. Då är det så i Sverge som i många andra länder, att
vi vid valen röstat med en proportionell lista. Och därmed kunna vi
strax möta en ny orimlighet.
Antag att listan givit mitt parti två ombud. Vartdera av dem
representerar väl då halva min insats. Min mening slites i två hälfter.
Ej blott om båda ombuden rösta emot mig, utan även om det ena
ombudet röstar åt mitt håll, men det andra åt motsatta hållet, vart tar min
mening vägen? Och vartill tjänar då den öppna omröstningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
