Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Behöver man frukta brist på egnahemslånemedel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6 DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
I densamma lågo då för tillfället inne ett par miljoner, och de
hade visst legat där i flera år. Det är möjligt att detta sammanhänger
med, att folk knappast haft reda på, att denna fond finnes till. Man
sökte ganska länge hos länsstyrelsen i Malmö, innan man fann den i
papperen. Så litet är man uppe i dessa viktiga frågor. Men pengar
funnos emellertid och erhöllos.
Och placeringen av pengar i egna hem och i jord för egna hem
är så tryggande, så samhällsuppbyggande, att det från samhällets sida
aldrig borde kunna bli tal om att medel för detta ändamål ej skulle
finnas.
Låt oss tänka oss samhället i en förminskad och förenklad
upplaga, avgränsat till en ö. Där ligger en stor gård, och på den gården
finnas några uppväxande bam. Där bor vidare en torpare och en
statare, ävensom en smed, som nu hyr, och där ligger en fabrik, å
vilken en och annan familjemedlem har arbete.
Nu få ett par av bamen på den stora gården för sig, att de vilja
bygga hem för sig själva i gårdens utkanter, medan de fortfarande
arbeta hemma vid gården. Skulle de icke kunna få det? Skulle
detta icke kunna ordnas? Skulle gården förlora på det?
Vi vilja minnas att en prästman i västra Sverige skrivit en
broschyr i denna fråga. En bonde, som tänker på sina bams framtid,
bör låta dem bygga hem på gården, medan de arbeta hemma, säger
han.
Jord finns det ju på en större gård, byggnadsmaterialer har en
svensk gård vanligen också att bjuda på, och maten under
byggnadstiden är ju samma mat, som barnen ändå skola ha.
Vi erinra oss också sonen till en av Danmarks främste odlare,
Anton Sörensen i Havbro. När denne son tog drängtjänst tog han
i stället för lön ett stycke jord, på vilket han arbetade under sin fritid,
och därpå tjänade såväl gården som han.
Å vår lilla ö vill torparen vidare friköpa sitt torp. Pengarna, som
gården efterhand får, nedläggas i gårdens drift och höja gården.
Torpets drift blir också höjd, när det blir eget.
Statkarlen vill, medan han som vanligt arbetar vid gården, odla
upp ett eget ställe och bo på det sättet. Smeden vill friköpa sin
lägenhet. Ett par unga män från fabriken tycka det är klokare att
lägga grund till ett hem under fritiden, än att sparka fotboll. Jord
och byggnadsmaterialer betala de efter hand till gården.
För allt detta gäller synbarligen: det kan mycket lätt ordnas,
och samhället skall bara förtjäna på detta hembyggnads- och
odlings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
