Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Till Henry Georges samhällslycka, men på flera vägar - Hur står det till med samhällsgrunden nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
En husman av detta slag vill icke sälja tomter, eller driva
affärer, utan leva i lugn och ro. Men han skulle med jordskatten
formligen drivas bort från sitt hem. Eller, om han skulle kunna existera,
måste naturligtvis livsmedlen, som han producerar, bära skatten.
Vore han åter skattefri eller föga beskattad, så skulle
livsmedlen bliva så billiga som möjligt även för städernas invånare.
Om livsmedlen icke skola fördyras med tull, så skall väl icke
heller livsmedelsproduktionen tryckas av extra skatter, i synnerhet som
den under frihandel icke kan laborera med priser, som tåla vid skatt.
Skatten måste väl i alla händelser bli så låg som möjligt och lika
för lika arealer. Belägenheten spelar för småbrukaren och
jordbrukaren icke någon större roll.
Att dubbelbeskatta jordbruket med både arealskatt eller skatt
efter taxeringsvärdet och inkomstskatt är som redan sagt för mycket
av det goda.
Emellertid vilja vi visst icke ge oss för vitt ut med vår
undersökning. Egna hem och småbruk äro det enda, som egentligen
intresserar oss, och då ville vi ha sagt, att en småbrukare, om någon,
borde få åtnjuta de förmåner i fråga om skatter, som Henry George
vill tillförsäkra arbetaren och arbetet. Han är arbetaren framför
andra, och hans arbete är arbetet framför allt annat.
En annan synpunkt: ett tomtöre eller jordskatt, eller vad man
vill kalla det, upphör aldrig, och skall således betalas också under
ålderns dagar. Men då skall ju samhället enligt pensionssystemet
betala igen ett motsvarande belopp årligen som pension. Detta blir
ju en alldeles onödig omgång och onödiga omkostnader. Och själva
pensionen kan under dessa manipulationer bli snart sagt ingenting,
medan hemmet kan betyda allt.
Nej, då är det väl bättre att småbrukaren och samhället kvitta
med varann, och att man slipper uppbördskostnaden. Frilösta hem
och hemmet som pension, det vare lösen!
HUR STÅR DET TILL MED SAMHÄLLSGRUNDEN NU?
Nu hålla vi också på att komma till botten. Var«finns nu i
våra samhällen den ekonomiska tryggheten för människorna?
Det är inte längre tillbaka, än att litet var av oss minns det, när
även de ibland oss, som under sitt arbete förlorat armar och ben,
lämnades alldeles åt sitt öde. Människor med hjärta i bröstet tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
