- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
142

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg - Tema: Södermanland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Egna hem och industri förenade - Ett par tre tunnland och en ko

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN Var och en, som anlitar transport, betalade naturligtvis därför som nu, men det kunde hända, att sådan betalning bleve ren förtjänst för honom. Mången, som nu har långt till sitt arbete, och som får gå till fots, skulle kunna bo ändå längre bort och ändå komma mycket fortare hem, vinna en timme på dagen kanske, som i fabriken betalas med mera än vad transporten kostar, kanske dubbelt och tredubbelt mera. Elan skulle spara tid och kraft, skor och cyklar. Med kort och samlad arbetstid på fabriken och middag vid 5-tiden i hemmet som i Amerika, hade arbetaren sedan en god del av dagen över för det intressanta och uppfriskande arbetet med hemmets vård. Hustru och bam hjälpte honom. Industriarbetarens hustru och bam äro säkerligen i stånd därtill lika väl som bondens. Med kon som dragare i vissa fall och på lätt jord, och med lätta redskap — en uppfinnare i Eskilstuna har under arbete sådana, som väga fjärdedelen mot andra redskap —, eller med elektrisk kraft, skulle han här hemma kunna göra vad som helst, även industriellt arbete. Lloyd George har också påvisat detta i ett av sina tal. Det var i samma tal, som han erinrade, att den romerska staten erhöll lugn och stadga först då man delade ut jordlotter till soldaterna. Vi vilja tillägga att dessa romare också nyttjade kon som dragare. Allt går igen. Vi se senare i Brändes stora verk, Cajus Julius Cæsar, huru Cæsar gång på gång såsom första och främsta åtgärder anbefallde folkkontroll över ledarna — de första tidningarna skulle tjäna härtill —, jordlotters utlämnande, ett slags markegångssättning av jordköpen, årlig begränsning av räntorna till viss del av inkomsterna, tvungen amortering o. s. v., och Brändes framhåller i samband härmed, hur klokt och gagneligt Cæsar gick fram, på samma gång frisinnat och konservativt. Å andra sidan har professor Martin P :n Nilsson visat, hur fotografiskt lika med nutiden allt ändå sedan utvecklade sig i Rom — om en av de goda lågama säger Brändes att man helt enkelt glömt bort den —, och huru allt föll sönder, då man lät det gå som — ja, som nu hos oss. ETT PAR TRE TUNNLAND OCH EN KO Mera än trettio år ha gått, sedan den engelske statsmannen Jo-seph Chamberlain framlade som program: Två acres och en ko för varje man. Den engelska acren är något mindre än ett svenskt tunnland. I ett förslag nu efter kriget har den engelska regeringen talat om en acre och smådjur för en hel del. Men i verkligheten plane

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 27 18:14:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free