Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Världsreformen. Ett fridsällt folkförbund på Eskilstunarörelsens grund - Hela världens organisation på de två satsernas grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
187
Och denna mänsklighetens samfälda vilja kunna vi nu få fram
slag i slag, bara vi organisera oss för det. Det är inte omöjligt alls,
fast Wilson sade så i Paris. Vad som icke gått förr går nu. Förr,
för kanske icke så länge sedan, var det måhända svårt nog, och
därför har det kanske varit nödvändigt att mänskligheten hittills blivit
styrd såsom skett.
Men nu går det, därför att i en hast hela världen blivit så
förvandlad genom den allmänna upplysningen, genom tidningarna,
genom kommunikationerna, genom de förbindelser, som knutits
överallt; genom världskrigets erfarenheter också.
Hela mänskligheten kan rösta nu, och vill rösta, och rösterna
kunna räknas. Man kan räkna pengar i hundratals miljarder. Ja,
bara på ett enda konto, världskrigskostnadema, räknar man nu ett
tusen miljarder. Man bör då kunna räkna en enda halvmiljard
vuxna människor. Man låser in pengarna i bankvalv. Man bör väl taga
minst lika god vård om människorna och deras intressen, de färgades
såväl som de vitas.
Gång på gång har Wilson sagt, att världen hädanefter skall
styras av hela mänsklighetens opinion. Asquith förklarade nyligen att
fredsfördraget måste bli mer än ett papper. Det måste bli ett levande
instrument, och dess drivande kraft kan, sade han, endast komma
från den civiliserade världens ständigt vakna samvete och förenade
opinion.
Men då måste väl i all rimlighets namn mänskligheten beredas
tillfälle att föra fram sina tankar och göra dem gällande. Nu har
ingen av oss sådant tillfälle, inte ens våra ledare, och allt detta tal
kan därför icke betecknas som annat än en mycket stor
meningslöshet.
Men låt det bli allvar av det. Låt mänskligheten få röst, få ett
talorgan. Låt nationernas förbund bli detta organ. Då skall ingen
våga utmana förbundet, som nu, genom att gå fram utan skiljedom,
eller genom att icke böja sig för skiljedom.
Skiljedomare kan i yttersta fall själva representationen för
förbundet bli, såsom man ju också tänkt sig i Paris, men icke då ett
par tre enskilda ledare, kontrollerade av ingen, eller av några
enskilda, mäktiga intressen, utan representanter för alla folk och
tungomål, alla grupper och klasser, kontrollerade av mänskligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>