Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - En tanke i fråga om riksdagens arbetssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
231
under året. Varför skulle inte riksdagsmännens förslag kunna
behandlas på samma sätt?
Regeringen finge väl också ha sin hand med i utskottet, men
ju mer regeringen kunde befrias från detaljarbete, desto bättre finge
det anses vara. Detta befriande är ett behov. Nu bli ju de stackars
människorna i regeringen alldeles utslitna, ha tusen järn i elden, ha
ingen tid för den översikt och ledning och den lugna
undersökning, som skulle vara deras uppgift.
Och hur blir det med utredningarna, när de hopas som nu och
hafsas igenom som nu? Utskotten bliva lika tröttkörda som
regeringsmedlemmarna. Det är en eller annan, som till sist får ta hand
om alltihop. Det blir någon tjänande jurist, som får reda upp det
till sist, och det blir så tungt och vidlyftigt, att ingen orkar läsa
igenom det. Ingen utredning skulle få framträda i det otympliga
skick, som utredningar ofta ha nu, men det förutsätter att
intelligent folk tillhörande det praktiska livet skulle få vara med om
utredningarna, och få tid till det. Det juridiska språket skulle i
alla händelser förbjudas.
Förslag böra givetvis kunna få inlämnas till utskottet av vilken
medborgare som hälst. Det kan väl finnas flera förslagsställare än
riksdagsmännen och många bättre förslag än deras. Vilken
riksdagsman skulle kunna komma med så många goda förslag rörande
exempelvis jordbruket som Rösiö eller Peterson i Ugglehult? Och detta
förslag av vår medborgare i Eskilstuna talar självt för hans yrkande.
Till stadsfullmäktige får ju, åtminstone i vissa fall, vilken som
hälst inlämna förslag, om det upptages av någon ledamot eller av
magistraten. I alla händelser borde förslag upptagas av
riksdagsutskottet, när visst antal medborgare förena sig om det.
I Förenta staterna har man gått längre än så. Där skall
folkomröstning äga rum i vilken fråga som hälst, som framföres av
visst antal medborgare. Men nog är detta svenska förslag, sett i
dess helhet, mera genomtänkt och ändamålsenligt.
Enligt det amerikanska sättet går man vid sidan om riksdagen,
och en minoritet kan besvära folket i onödan. Enligt detta förslag
går som sig bör en utredning före, då ständiga utskottet ansett
förslagen tillräckligt aktuella. Sedan är det riksdagen som beslutar,
dook under folkets egen kontroll.
Riksdagens rätt och värdighet har således icke trätts för nära
genom de ständigt pågående utredningarna. Men man kan lätt
förstå, vad det skulle betyda för riksdagen, om en hel del utredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
