Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Omsättningsskatt med skattefritt avdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
produktionen, som framför allt annat förtjänar uppmuntran.
Självproduktionen blir den solida grunden för både den enskilde och
samhället, och man behöver bara få till stånd en allmän självproduktion
som grund, så följer sedan och växer omsättningsproduktionen av
sig själv.
Omsättningsskatt är just vägen, om man vill nå även alla
sam-hällsskapade värden. Henry George ville lägga skatt på jordvärdet,
därför att detta är samhällsskapat, och han ville lägga allt högre
skatt efter läget, men han tänkte icke på, att en sådan skatt skulle
slå ihjäl småbruken, invid städerna exempelvis, och å centrala
platser skapa fram dessa kasärner, som ej böra finnas.
Han tänkte ej på att småbrukaren på ålderdomen bör bli
skuldfri och skattefri i stället för att mötas av ständigt växande skuld
och skatt. Han beaktade ej, att om man tar jordvärdet, så tar man
också bort det kapital, som jordbrukaren nedlagt i jorden, medan
man låter andra behålla sina kapital, till exempel de kapital, som
lagts i husen, vilka nu stigit i värde lika mycket som jorden, eller
det kapital som lagts exempelvis i en krogrörelse. Skulle å andra
sidan jordvärdet utlösas, så blir ju det hela bara spegelfäkteri.
Men det finns samhällsskapade värden. Jag kan icke göra en
viss affär i ödemarken, men på stadens torg kan jag göra den. Där
kan jag emellertid göra den, utan att jag äger en kvadrattum av
jorden. Enligt Henry George beskattas jag icke då, men genom skatt
på all omsättning nås alla samhällsskapade värden, och alla andra
värden också visserligen, och sedan gäller det bara att skilja mellan
värdenas användning och därefter rätta skatteskalan.
Ty det är användningen det kommer an på. En jordägare måtte
väl kunna använda avkastningen av sin gård till att höja
produktionen på gården. Det är vad han vanligen gör, och en sådan
kapital-användning bör väl främjas i stället för att förhindras. En jordlös
man kan använda sin behållna arbetsförtjänst till spritdrycker, och
då är han icke ur samhälls- och skattesynpunkt värd någon hänsyn
framför den nämnde jordägaren. Eller hur?
Man märke vidare, hur enkel hela vår metod är. Henry
Georges skatteformler, för att skilja olika zoners värde, grundvärde
och byggnadsvärde, fallande och stigande jordvärde, jordvärde och
penningvärde inbördes o. s. v., äro omöjliga att verkligen komma till
rätta med i praktiken, och våra svenska taxeringsregler äro icke stort
bättre. Särskilt gäller detta de nyss föreslagna rörande näringsskatt
o s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
