Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Lyxen förstör sedelvärdet - Skadeersättning måste betalas för vad lyxen förstör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
255
från rubel och mark till ingenting, eller några öre, kan det inte få
finnas.
Bort med sedlarna alldeles, säger då någon. Ja, kanske det.
Bort med telefonen också! Jag har ett ärende i Västerbotten och
uträttar det medels telefonen på en minut. Jag tar och går dit i
stället. Det skulle ta mig ett par månader, om det överhuvud taget vore
möjligt.
Äpplen från Säfstaholm och Åkerö här i Sörmland, kända
överallt, lägger jag i en korg, som jag tar på armen, och så går jag till
Västerbotten för att utan såväl sedlar som telefon byta till mig
hjortron eller något annat rart. Det bleve dock bestämt en dålig affär.
Och därtill skulle jag nödgas kalkylera och värdesätta, utan att
som nu ha till hands den värdesättning, som givit sig själv under
penningcirkulationens tusende slingringar. Det bleve svåra
räkneproblem. Och det bleve inte lättare, om statens byråkrati skulle
försöka sig på att lösa dessa frågor. Det ha vi erfarit genom
kristids-kommissionema.
Nej, sedeln tillhör nog de uppfinningar, som vi aldrig vilja
förlora. Man kunde lika gäma säga, att vi skulle upphöra att använda
hjulet eller elden. Men sedeln får icke användas okontrollerad; då
kunna vi förstöra allting för oss. Elden får icke heller användas
okontrollerad.
SKADEERSÄTTNING MÅSTE BETALAS FÖR VAD
LYXEN FÖRSTÖR
För många år sedan planerade vi här i Eskilstuna en förening,
vars medlemmar skulle tillverka nyttiga saker i hemmen. Var och
en skulle slå sig på en särskild sak. En skulle sticka strumpor, så
att de räckte för hela kretsen, en annan halvsula skor o. s. v. Man
skulle värdera varje sak efter den åtgångna tiden.
Envar skulle få ett slags förköpskvitton på sina leveranser, och
dessa kvitton skulle under året kunna tjänstgöra som
betalningsmedel var som helst inom kretsen, utgöra ett slags sedlar alltså. Vid
årets slut skedde en uppgörelse.
Om var och en fullgjort sina leveranser, och var och en tagit
lika mycket av det hela, så kunde ju alla kvitta med varann. Men
någon kunde ju ha använt mer än andra, eller mindre, eller något
kunde vara sålt utom kretsen. Om då någon levererat in för 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
