Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Vi måste ha handelsbalans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN 363
ligen bör exporten överstiga importen så mycket, att vi fortast
möjligt betala våra utländska skulder.
Vi böra göra oss oberoende av utlandet. Dels på det sättet att
vi så långt som möjligt själva kunna producera de
nödvändighetsvaror vi behöva, ty vi sågo ju under kriget att det kan gälla liv och
död för oss, om sjöfarten kommer i oordning. Dels böra vi göra
oss oberoende av utlandet i fråga om skulder. Man ser hur det kan
falla regeringar in att behandla sina gäldenärer, och om vi ha stora
utländska skulder och förbättra vår valuta, så blir det utlänningen,
som inhöstar värdet av förbättringen. Låt oss betala
järnvägsskul-derna, så få vi resa billigare och frakta varor billigare.
Det är alls icke nödvändigt, att vi ha skulder i utlandet. Det är
egentligen en skandal, att vi ha det, då vi icke haft krig på över
hundra år, en skandal i samma stil, som att vi låtit en fjärdedel av
vår nation resa över havet, ehuru så mycket varit att göra här hemma.
De järnvägsskenor, som vi sträckt ut, kunde vi mycket väl ha
lagt ut själva, så gott om jäm, som vi ha, och så duktiga smeder och
järnvägsarbetare som vi äro. De utresande svenskarna ha fått
lägga järnvägarna åt andra folk i stället, som till exempel den stora
banan i Canada, där städerna och stationerna i stor utsträckning ha
svenska namn som minne därav.
Men då vi nu ha skulden, så bör den betalas fortast möjligt,
och detta som sagt också därför, att om vi lyckas förbättra vår
valuta, så skulle avtappningen utåt endast växa därigenom. Få vi
knivskarp bokföring av hela vår valuta, så bör det inte vara farligt för
någon, om vi under några övergångsår låna de många hundra
miljoner, som skatterestitueringen skulle ge. Envar får räntebärande
obligationer i stället, och valutaförbättringen stannar inom landet.
Behöver man för produktionsändamål belåna en sådan obligation har
man alltid möjlighet, ja, rätt till det.
I fortsättningen bör som sagt åstadkommas handelsbalans, det
vill säga jämvikt mellan export och import, och då faller det sig ju
alldeles naturligt att föreskriva, att betalningen för importen skall
tagas av de pengar och växlar som inkomma för exporten. Importen
skall härigenom få sin riktiga begränsning. Om en import till följd
av förhållandena föregår en export, så kan och bör i alla fall gälla,
att den skall årligen uppgöras med utländskt mynt.
Även i övrigt verkar ett sådant system alldeles som det bör.
Det blir, såsom förhållandena nu ligga, när så många vilja importera,
slagsmål om exportörernas växlar, med påföljd, att dessa stiga i pris,
och exportörerna få en uppmuntran i sitt arbete. För den vinst de
erhålla, få de emellertid alltid redogöra i och med stämplingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
