Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Oordningens och ordningens väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Men i fråga om representation, åtgärder för hembildning,
användningen av krediten, skapande av sedelvärde, ersättning för
förstört sedelvärde, uppbärande av skatter o. s. v. finnes icke den minsta
ansats till noggrannhet. Här härskar den vildaste oordning, och man
tycks mena: ju galnare dess bättre. Är det då underligt att det går
som det går med samhällsmaskineriet!
Det måste givetvis bli ordning och noggrannhet också här.
Framför allt här.
För några dagar sedan föll det oss in att ånyo besöka det rum,
där C. E. Johansson satt under sina första experiment. Vi sågo
honom där för ett tjugutal år tillbaka, och ännu liksom lyser det
från denna minnesbild av det intresse, med vilket han uppgick i sitt
arbete. I ett tjugutal år fullföljde han sina experiment. Rummet,
där han satt, mätte vi vid vårt senaste besök. Det var tre steg tvärt
över åt vardera hållet och hade ett enda fönster.
En följande dag roade det oss att räkna fönsterrutorna i
huvudbyggnaden å hans nya fabrik här i staden, den största i
Eskilstuna, och rutorna voro säkerligen 10,000. Aktiekapitalet i hans
bolag är 12 miljoner.
Men salarna stå nu till stor del öde under krisen. Till stor del öde
står en annan jätteanläggning här, Luth & Roséns. Man ser
miljonvärden för sina ögon, när man kommer in i husen och bland
maskinerna, men nästan allt står stilla; det är ett skådespel nästan lika
bedrövligt som krigets. Under svåra förhållanden arbetar ett annat av
våra jätteföretag, Munktells, som förr sände maskiner över hela
världen.
Vad vilja vi nu säga härmed? Visar det inte att den nuvarande
produktionen är planlös? Ja, den som kan ordna någonting bättre
må ju försöka. Men det är inte säkert att det lyckas. Inte gick
det bättre under kristiden för statens kommissioner att köpa och
sälja; inte tycks det gå bättre i Ryssland. I alla fall är det nog
ändå det enskilda intresset, som bäst beräknar behoven och
möjligheterna, bäst undviker riskerna. Det är ju också helt naturligt.
Kriser äro i viss mån oundvikliga, särskilt under dessa
omvälv-ningstider. Men vad vi skulle vilja säga är, att människorna kunde
mera skyddas mot kriserna. Våra bolag vore mera skyddade, om de vore
skuldfria, våra arbetare vore mera skyddade, om de hade skuldfria
hem och odlingar — just nu hade vi besök av ett stackars offer för
den industriella krisen, som bad att få låna 2 kr. till en annons, i
vilken han skulle utbjuda sina möbler, så att han kunde leva, och
strax därpå kom en annan vuxen och arbetsför man och bad om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
