Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna vestdbyi prydes af en. fris, framställande liuska fornsångens
hjelte Wåinämöinen, omgifven af Kalevala heroerno Ilmarinen och
Lemmin-kainen, då den gamle vise raod sin sång vid kantelo drugor alt lefvande
på jordon till sig. ott intressant arbete af Sjöstrand. Från vostibylon leda
tro ingångar till ’ solennitetssalen, af hvilka den mellersta ännu tillslutos af
dörrar, soin vid Åbo brand borgades från dot gamla univorsitotots festsal.
Solonnitotssalon, tior univorsitotots stora festligheter, promotioner,
minneshögtider m, m. ega rum, lir bygd i halfmnd form mod amfiteatrnliskt
ordnado sittplatser. I fonden of vanför katedern ses en i brons gjuten kolossal
byst uf univorsitotots vlUgöraro Aloxandor I, också den räddad vid Åbo
Ijrand. Här pläga större konserter ofta gifvas. — Dot finska universitetet i
Åbo, ett verk af grcfve Per Brahes omsorg för det under hans ledning
set<ilua storfurstondömot, invegs don 15 juli 1040 mod stor högtidlighet, I
Åbo kvarstod »akadomin» fin åa till höston 1827, då ett manifest af don 21
ok t. anbofaldo högskolans ilyttning till Helsingfors, där föreläsningarna
redan följande höst vidtogo. Grundstenen till univorsitetsbyggnadon ladas
här i juli 1828 och blof huset invigt don 19 juni 1832.
Tillträde till solonnitotssalen och öfriga lokalor bogäres hos
öfvor-vaktmästarcn, eom bor i uni v. huset, ingång från Alox an dor sgatan, första
dörren till höger; öfvorvuktm. lämnar jämväl bosked oin tillträdet till
univ:s i ifri ga inrättningar.
Förutom i solennitotssnlon förtjäna konsistorii- och fakultotssalarno
samt kansliet ett besök; här linnes XJnivorsitotots betydande och
vUrdo-fulla *porträtt samling. Bland hår förvarmlo konstverk må följande
uppräknas: byst i marmor af drottning Kristina, porträtt i nat. storlek af
Alexander I (af Görard), hvardora i konsistoriisalen, där äfvon porträtter
finnas af univ:s kanslerer och prokanslerer, bland hvilka må framhållas
Eothorius, do tre biskoparne Ocxelius, far, son och sonson.
Förutom i hufvuabyggiiadon äro universitetets lärosalar, inrättningar
och samlingar inrymda i on mängd andra byggnader. I samma kvarter
som hufvudbyggnadon står Excercitie Iryggnaden (mot Fabiansg,) för do
gymnastiska öfningarna. Kvarteret norr om Universitetshuset upptages af
Biblioteket se nedan sid. lö) och det Anatomiska institutet. I Senatstorgets
nordöstra höra vid Nikolai- och Regeringsgatorna ligger Lahoratoriehuset,
. inrymmande kemiska laboratoriet, fysikaliska och mineralogiska kabinetten
samt särskilda samlingar och auditorier. Bland dessa samlingar må
framhållas skulptursamlingen, hvilken år 1873 öppnades för att boreda don
finska allmänheten tillfullo att göra bokantskap mod antikens och
renässansens märkeligaste verk i goda gipsafgjutningar. (Jmfr. of van sid. (>>.
l)e historisk-etnografjska samlingarna jämväl i Laboratoriohuset äro af
bristande utrymme, intill doss ett för dein afsedt musoihus uppförts, icke
tillgängliga för allmänheten. I samma hus inhysas de xoologiska och botaniska
samt geologisk-mineralogiska samlingarna. (Beträffande alla dessa jmfr ofvan
sid. ti). Vidare må antecknas Patologisk-anatomiska inrättningen, Nikolaig.
10, Astronomiska observatorium på Observatorio bärgot vid Unionsgatans
södra ända (nedan sid. 21) samt Botaniska trädgården vid motsatta Undan af
nttmda gata (nedan sid. 23)
Den norra sidan af Senatstorget upptages af
Nikolai-kyrkan, till hvilken en väldig stentrappa leder ifrån
torget till den terass, på hvilken det imposanta templet,
tillhörigt stadens lutherska församling, höjer sig. Till
detta stora, med statsmedel bekostade byggnadsverk
uppgjordes ritningen ursprungligen af fingd, men
undergick sedermera så många och väsentliga ändringar, att
mästaren knappt kunde erkänna den såsom sitt verk.
Grundstenen lades 1830, men först 22 år senare stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
