Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, i hvars västra ända funnits 2 lika stora, medhvälfda tak försedda rum
ofvanom hvarandra. Från tredje våningen kom man längs en spiraltrappa
ända till tornets spets. I fornte våningen kan man ännu se ott ståtligt
hvälfdt tak.
Nästan hela södra flygelbyggnaden är förvandlad till magasin, så att
där icke finnes mycket sevärdt. Pä den öfversta våuingons sida iir
Slottskyrkan belägen, hvilken år 1706 invigdes till sitt ändamål. Of vanom
kyrktrappan finnas a små rum, af hvilka det större enligt sägnon varit Katarina
Jagellonieas bönkapell. Don östra delen af slottet utgjorde förr det s. k,
residenset.
I den långa portgång, som leder genom det östra tornet och soin är
försedd med vackra korshvnlf, finnas på hvardera sidan små nischer;
Björnhålorna kallades de, som äro belägna pä norra sidan. Stelt reste sig
fordom slottots östra och västra fasad mot höjden. Tornen slutade fordom i
små sexkantiga vakttorn, förfärdigade af järn, från hvilkas spets höjde sig
on flaggstång mod en kopparboll i toppen. På östra väggen af östra tornet
fans ett tornur. Sidoflygiarnas gallor vore delado i fyra särskilda afsatser
och sålunda tandade.
Främre eller Nya slottet bildar en förgård till det ogentliga slottet.
l)ot uppstod småningom under 1500-tnlot. Dess intressantaste dol är den
östra flygelbyggnaden, där Åbo hofrätt do första tiderna liado sina sossionor
och Pehr Brahe boddo,* I norra flygelbyggnadens andra våning var Brahes
kansli. Don nuvarande smedjan i nedersta våningen förtjänar
uppmärksammas för sitt präktiga hvälfda tak. Troligtvis har nämnda rum under
slottets glansperiod användts till något bättro.
Don södra flygelns märkvärdigaste dol är dot sexkantiga tornet på
iless södra sida, i hvars öfversta våning Erik XIV enligt sägnon skall liafva
suttit fängslad. För närvarande är rummot doliult i två delar.
Ofvanför slottots yttre port sos Jiertigdömot Finlands vapen.
I slottet äro för närvarande några salar upplåtna för historiska
museet (so nedan 9i, för öfrigt är det obogagnadt, sodan länofängolset år 1890
förflyttats därifrån.
Ur slottets historia. Särdeles duukol är kunskapou om Åbo slotts
uppkomst. Vårt lands historieforskare liafva visserligen i allmänhet antagit^
att slottet grundlädes samtidigt som Erik don Holigo planterade korset pa
Aura ås strand, men denna åsikt saknar historisk gruml. Tvärtom kan man
med stöd af såväl folksägnen som ännu bibehållna historiska antydningar
förlägga grundandot af doet nuvarande slottet till en något sen aro tid, Dot
är nämligon kändt, att Åbo stad till en början stod på Korois mark i S:t
Marie socken. Då staden sonare flyttades till dess nuvarande plats omkring
don nyss fullbordade Domkyrkan, hvilkot ställe förut var bekant undor
namnet Viljasuo, så bygdos, enligt hvad Mossonius berättar, undor Birger
Magnussons tid till don nya stadens skydd det nuvarande slottet på en plats,
Aniniomi udde kallad, hvarest redan dessförinnan funnos föpskansmngur.
Denna uppgift af Messenius bekräftas af det förhållandet att Åbo slett
om-nämnos i handlingarna första gången år 1308. Man har ingen orsak att i
närvarande stund betvilla Messenius’ berttttolso och enligt donna bygdes
Åbo slott först under Folkungarnes tid och är sålunda af ungefär samma
ålder som Tavastehus och åViborgs slott. „
Under sina välmaktsdagar ansågs Åbo slott såsom nyckeln till
Finland och af denna orsak hafva do om Sverigos krona strilande olika
partierna alltid täflat om att få det under sitt välde. Mångt och mycket har
också slottet under århundradenas lopp fått pröfva. På 1300-talet var dot
än i det ena än i det andra partiets händer, vid skiften af styresmän utsatt
för strid och mången belägring, - Ej mindre skiftande voro slottets öden
under det följande seklet. En lysande period i doss historia var den korta
tid vintern 1441—42, då den äregiriga och praktälskaude riksföreståndaren
Karl Knutssou Bondo här höll hof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
