Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd krigsfartyg, såväl engolska som franska, mod afsikt att., sodan flottan
nått erforderlig styrka, med eftertryck ansätta Bomarsund. Befälet ombord
på franska flottan fördes af amiral Bmaguay d’Hillors, på den engelska af
amiral Charles Napior. Antnlot fartyg uppgick till ufver 70. Don 24 Juli
afgingo 7 fartyg till Bom arsund och antalet Ökades dHgligon, så att efter
några dagar omkring G0 fartyg af alin storlekar lågo ankrade kring
fäst-ningon; pejlingar och rekognosceringar verkställdes hvarje dag; ofta dånade
kanonerna, då något fartyg vågat sig altför nära fästningens eldgap. Don
8 Augusti landsattos en mängd trupper såväl midtemot fästningen vid Mfinp*
stekta, som söderut, vid Tranvik. Groft artilleri släpades samtidigt upp till
trakten väster om Skarpanstornot två. batterier uppkastades och skjutningen
begynto den 13 Augusti med omkring 12 kanoner. Landtiupperna ökados
småningom till c. 15,(XX) man. Efter ett dygns oafbrutcn kanonad stormades liämda
torn, hvarvid bosättningen, för det raosta finnar, hjoltomodigt försvarade sig och
sökte slå sig igenom, hvilket dock misslyckades. Följande dag intogs äfveii
Notviks tornet. Denna dag besköts fästningen häftigt såväl från sjö- som
landsidan och bveschor uppkommo på några stallon. Under sainma dag
inträffade äfven, att Skarpanstornot sprang i luften, antagligen gonom on af
ryssarno förut anlagd mina, därvid begrafvades några fransmän under ruinerna.
Don IG Augusti nödgados Bomarsund kapitulera. Militären togs till fånga
och sändos mod on del af flottan till Frankriko och England. En större
styrka kvarblef likväl för att fullända fästets förstörelse inedols en mängd
med hvarandra förbundna minor. I Soptombor aflägsnado sig do franska
och engelska krigsskoppen. 1 1’ariser-frodon bostämdos, att inga nya
befästningar,, militär- olior marinotablissomanger af Ryssland skulle få
anläggas på Aland.
8. Saltvik och Geta uppnås från Mariehamn
sjövägen såsom of van sid. 9 ‘2 till Färjsundet, h varifrån
fortsättos till Haraldshy, ’2 km, därifrån vägen tager af till
Saltvik. Kyrkan, mycket gammal, men till det inre
i.senare tid ombygd, ilr särdeles naturskönt belägen vid
Qvarnhoviken. Omkring 3 km från Saltviks kyrka invid
Borgboda hemman finnes en brant uppåtstigande
bergkulle, Iiorgö, på hvars västra sida lämningarna efter en
s. k. vikingaborg kunna ses. I det närbelägna Berdtby
finnes en mycket besökt grotta „Kloddstugan“. I
Saltviks sockens norra del resa sig Ålands högsta bärg
Orrdalsklint ocb Asgårda Kasherg till en höjd af omkring
1‘20 m. Härifrån liar nian en vidsträckt utsikt öfver
hela norra Åland och Bottniska viken. Väster om
Ås-gårda Kåsberg intränger från hafvet Yttre Verkviken,
nvars fortsättning Inre Verkviken skär djupt in i landet.
Naturseneriet, betraktadt från den inre viken, är mycket
tilldragande. Vikarna stå i förening med hvarandra
genom den grunda Verkströmmen. Vid Näsby finnas
äfven lämningar af en vikingaborg. Anmärkningsvärda
ställen i socknen äro för öfrigt Haga kungsgård samt
det vackort belägna Gemundö säteri (tillh. M. Hausens
arfvingar), hvilket senare gods i nära 3 */, århundrade
gått i arf från barn till barn. — I G et a kapell, för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
