Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söder om kanalon samlas do vattenmassor, som frftn Vanajavosi i
sydost och från Längelmävesi. Roine och Mallasvosi (sid. 160) i öster och
nordost, här hafvfl sitt utflöde genom Herrala och Kuokkala forsar i Toutosenjärri,
som befinner sig i samma nivå som Pyhäjärvi invid Tammerfors. Då nämdu
forsar satte hindor i vägen för on sjökommunikation, påbörjades redan 1780
en kanal öfver halföu söder om Lempälä kyrka, öräfningoii afbröts dock
snart och planen fick hvila till 18G7, då don återupptogs i utvidgad form;
1874 blef don 2 km långa kanalonliiggningon färdig.
Från Lembois med rodd c. 2 tim. till Vesilaki
Jcyrho-b//j som är ändstation för en regelbundet trafikerad
ångbåtslinje från Tammerfors (ångbåten „Alhou). Under
väntan på ångbåten kan en lönande sidotur göras till
det närbelägna stora Laukko gods (fldeikomiss inom
fri-herrliga ätten Standertskiöld—Nordenstam), som från
kyrkobyn uppnås med rodd på c. 1 tim. i vacker farled
åt nordväst.
Laukko är bokant såväl genom sitt natursköna lägo som genom sina
minnen från Kurc:k’aku ättens storhotsdagar. Dot af åluor grånade »gamla
Laukko’», som enligt sägon bobotts af biskop Arvid Kurok, står ännu kvar
soin ett talande vittnesbörd om anspråkslösheten hus 15UU-talets stormän.
Från dessa minnen af ilydda tidor dragés turistons uppmärksamhot
till naturen i don horliga omgifiiingon. Ilelägot på on smal udao, som
skjuter ut inollan sjöarna Anjanselkä och Alhonsdkä, orbjuder Laukko åt Hila
häll vuokra ooh omväxlande utsikter öfvor vida fjärdar, i hvilka
löf-skogsklädda holmar spegla sig, och hvilkas inbjudande, små vikar
likt mjuka armar glida in emellan strändernas yppiga vegetation.
Sär-skildt må framhållas utsikten från trädgården mod dess smakfulla
planteringar samt från »Kurjenknllio», on brant, gran bevuxen klippa
nära ångbåtshamrion. Denna klippa har sitt namn af don rike och
öfvor-inodigo Klas Kurck (c. 1470), som från doss topp mod hästar och vagn
skall hafva jagat nod i dot bråddjupa vattnet, gripen af finger öfvor att
han i svartsjuk misstänksnmhot innobränt sin oskyldiga, unga hustru.
Elias Lönnrot, hvilkon som student i ogenskap af informator vistades å
Laukko, har i »Kanteletar» upptecknat don vackra folkdikt, som behandlar
donna tragiska historia (»Elinan surma»).
På en täck uddo midt oipot don obetydliga hufvudöyggnadon reser
sig det egendomliga Standertskjöldska gr af monumentet, soin förtjänar ott
besök.
Frän Laukko 2 km till fots cllor mod rodd, det souaro att föredragas,
till Pirunvuori mod ott »Pirunpesä», on ganska obetydlig grotta, hvilkon
onligt folksägnen genom en underjordisk gång står i förbindelse mod »gamla
Laukko»; don trånga vik, vid hvilkon don är belägen, frapperar genom sina
höga och fantastiskt formade klippstränder. ’ Utsikten från Pirunvuori, som
höjer sig öfver grottan, är härlig och inätor sig med don från Kangasalas
berömd u åsar.
Helt nära Pirunpesä finnos Kinnari vackert belägna hemman, inod
haltpunkt för ångbåton. I hemmanet fäs kvarter och kost under väntan.
Från. Wesilaks kyrkoby och Laukko .styres en
slingrande farled mellan, holmar och förbi uddar med
ständiga växlingar i’ utsikten till Palho brygga, på västra
sidan, och vidare till Pajulahti brygga, jämväil på den
västra stdan, i Tottjärvi kapell.
Från Pajulahti ölrar lanil 8 km förbi Tuttjiirm kyrka till Sarkola by i
Suoniemi kapell, hvarifrån G km rodd till Suoniemi hallpunkt på. Tammci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
