Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 1500-talet äro vallarna, från 1600-talet den hälft
förfallna fästningskyrkan, från 1700-talet några af sandsten
uppförda förrådshus och från detta sekel de äfven af
sten uppförda byggnader, som tillhöra härvarande
dår-anstalt. Den mot slottet vettande fästningsporten,
hvil-ken genom en bro varit förenad med slottstornet, är lielt
beslagen med jernplåt, tagen från gamla rustningar.
-I slottstornets öfra våning är numera inrymdt grunden
till ett museum till belysande af Kexbohns traktens
kultur och historia.
Kexholms fäste omnämnes i historien första gången
1*290 eller 94, då Sigge Lake, utsänd af Torkel Knutsson,
eröfrade detsamma, antagligen af Karelarene. Ehuru
svenskarne betydligt förstärkte fästet, eröfrades det dock
följande året af ryssarne. 1314 nedhöggo karelarene,
uppretade af det främmande förtrycket, den ryska
besättningen i fästet, men redan samma år bemäktigade
sig ryssarne åter detsamma. Det gafs år 1333 jämte
Kexholms län i förläning åt den littauiska storfursten
Gedi-mins son Narimont, hvarefter befolkningen i dessa
nejder mer än en gång flngo lida förtryck af littauiska
herrar och furstar. — Mer än tvänne århundraden hade
dessa trakter fått vara jämförelsevis oberörda af de stora
krigens härjningar, då Herman Fleming nyårstiden 1573
med tretusen ryttare plötsligen infann sig vid staden
och brände upp de förstäder, som voro uppbygda på
stränderna af noden. Detta var dock endast ett förspel
till belägringen 1580, då Pontus De la Gardie eröfrade
Kexholm, sedan staden med glödande kulor blifvit
antänd och nästan helt och hållet nedbrunnit. Då
svenskarne sålunda kommit i besittning af fästningen, läto
de på 1580 och 90-talen uppbygga de vallar, som ännu,
om ock litet förändrade, omgiiva slottet (gamla
fästningen) och den fordna staden (nva fästningen), föga anande,
att de vid det stundande fredsslutet maste afträda detta
försvarsverk, hvars befästande kostat dem kanske
hundratusen dagsverken. Ar 1597 lämnades Kexholm åt
ryssarne, men återeröfrades 1611 af Jakob De la Gardie
efter en sex månaders belägring, hvarundor det tappert
försvarats af en hopsmältande besättning utan utsikt
till understöd. — Därefter var Kexholm sätet för den
svenska länestyrelsen i Ost-Karelen i det närmaste ett
århundrade, i hvars midt och slut krigets åskor åter
sammandrogo sig kring det starka fästet vid Vuoksens
mynning. Natten mellan den 2 och. 3 juli 1656 infann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
