Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lappfjärds å var vintern 1597 skådeplatsen för den fasansfulla
massakern på Flemings här inkvarterade ryttare, då de af klubbemännen med
biträde af byns kvinnor med stänger trängdes i det grunda vattnet
under isen.
Denna å. hvars öfre lopp kallas Storå, är känd såsom landets
nordligaste vattendrag, i hvilket veterligen utan plantering kräftor finnas; den
jäfvar sålunda i någon mån ordspråket beträffande Österbottens fattigdom
på »kräftor och adelsmän.»,
Lappfjärds nya 1848—51 af tegel uppförda korskyrka, som står söder
om ån på ett stridsfält, från hvilket Gyllenbögel 1808 förträngde ryssarne
till Norrmark, har en altartafla, nattvardens instiftelse, af E. J. Löfgren
och bland sina antikvariska minnen sex helgonbilder från katolsk tid
samt en bila, som under svenska tider begagnats vid afrättningar. —
Förfinska grafkummel finnas flerstädes i Lappfjärds skogar.
Den från Kristinestad till Lappfjärd förande vägen
korsar här strandvägen och för vidare å ena sidan
genom Bötom (Karijoki), Kauhajoki och Ilmola till
Östermyra järnvägsstation, (se ang. denna väg nedan sid. 311),
å andra genom Storå, Kankaanpää och Tavastkyro till
Tammerfors, 200 km, en intresselös väg till största
delen genom mo- och skogsmark (ang. Tavastkyro se sid.
117). Rakt i öster höjer sig Bötombärget, (se sid. 306).
Fyra km söder om Lappfjärds kyrka skiljer sig åter en
ny, mot slutet af sista seklet bygd linealrak postväg, en
fortsättning af den vid Nerpes kyrka afbrutna nya Vasa-vägen,
från den gamla strandvägen.
Den nya vägen går mest genom obyggder, skogiga och
kärriga trakter tvärs öfver Suomenselkä (Maanselkä),
som bildar landskapsgränsen emot Satakunta, ända till
Norrmark. De första gästgifverierna äro Träskvik, 9 km,
och Ömossa, c. 12 km.
Vid Träskvik vann von Vegesack 1808 en seger öfver öfverste Bibikoff, som
därvid förlorade mer än 300 man och förföljdes på vägen åt Björneborg.
Vid Ömossa, den sydligaste vid denna väg befintliga svenska by, där en
biväg förgrenar sig till Sideby kyrka (13 l/2 km) vid kusten, tillbakadref
Bibikoff den 20 augusti 1808 efter ett par timmars träffning en framskjuten
bataljon Björneborgare; här vann äfven den unge Vilhelm von Schwerin sin
första lager. — En knapp kilom. söder om Ömossa by höjer sig till höger
om vägen ett lågt bärg, på hvilket ses rester af en stenvall af omkring 20
stegs längd samt 75 steg sydligare af en annan vinkelformig vall, som
mäter 150 steg i längd. De tillhöra troligen, såsom flere enahanda stensättningar
i skogarna från Vasa söderut, samma tid som grafkumlen och hafva
sannolikt vid vägarbetet nästan jämnats med marken.
Följande håll för öfver Maanselkä till Honkajärvi,
11 km, i en froström och fordom så svårtillgänglig trakt,
att en nära hyn belägen mosse måste broläggas
(papin-silta) enkom för ett prestbesök från Sastmola. Därefter
följer ett långt ödsligt håll, 20 1/2 km, till Långfors
(Lankkoski) vid Karvia å i Sastmola socken, till hvars
lägre ned åt kusten belägna kyrka en biväg finnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
