Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B, Brahestad,
Ankomst; mod ångbåt, de stcirre till Maivajierä redd, 2 km sydväst
ifrån staden, mindre djupgående till ån^båtsbron invid ekeppshvarfvot och
tjärhofvet strax utanför staden; anknytning med järnväg via Lappi station,
iJS3 km, forman hit 5 ink.
Hotell: Gästgifveriet.
Restaurationer & gästgifveriet samt i Paviljongen vid stadshamnon.
Bad; varma i badinrättningen vid stadsstrandon, sjöbad i ett simhus,
i kin norr om staden.
Hyrkuskar finnas icke, formän anlitas för färder.
Banker: filialer af Förenings banken, Nordiska aktiebanken och
Kansallis-osakepankki.
Telegraf; telefon inom staden, till omgifningarna och landsdelens
städer.
Brahestad anlades med. namnet Salo år 1640 af Pehr
Brahe, efter hvilken den 1652 fick sitt n. v. namn. I
stället för Salo urgamla hamn. Satama, hade Brahe låtit
uppsöka en ny vid en då nästan kringfluten skogbeväxt
udde och där anlägga först en handtverks- och
marknadsplats, som han snart försedde med stadsprivilegier
och 1652 inlöste af kronan jemte Salo socken. En rik
Lybeckare Henrik Corte, som af religiösa skäl
öfverflyt-tat till Tlleåhorg, blef gretvens amtman i Salo och
stadens förste borgmästare. Under denne driftige och
duglige mans ledning ordnades och bygdos staden. Fran
de handtverkare, hvilka Corte medförde, härstamma flera
af stadens anseddaste släkter. Riksrådet Lorentz Creutz,
som prisade Cortes förvaltning i Brahes grefskap, från
hvilken aldrig någon klagan hördes^ säger att kyrkan
och rådhuset voro ståtligare än i nagon annan
österbottnisk’ stad. Under stora ofreden utstod staden en
svår förödelse; staden var till större delen uppbränd,
kyrkan och de kvarstående husen uppfyllda af hästgödsel.
Staden repade sig dock och dess handel utvecklade sig
småningom tills den i början af detta sekel blef
betydande, i det att staden var afsättningsorten. för en
vidsträckt landsdels landtmanna- och skogsprodukter;
stadens handelsområde sträckte sig ända till Idensalmi och
Kuopio, Isynnerhet tog skeppsfarten ett synnerligt
uppsving och var Brahestad en lång tid aen förnämsta
skeppsrederiorten i landet. Den SO maj 1854 hemsöktes
staden af den engelska flottan, hvars chef, amiral
Plum-ridge, lät antända de fredlige borgarenes tjärhof,
skepps-varf och i hamnen liggande fartyg. Numera och
isynnerhet sedan grannstäderna berörts af järnvägen, som
löper på afstånd från Brahestad, har dess tietydelse snabbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
