Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med tjärbåt utför Uleå ftlf till TJleåborg. Ett längre
besök här uppe utsträckes antingen a) fran Kaj an a österut
ända mot riksgränsen, i hvilket fall inträdet i området
af den söderifrån kommande turisten göres genom
Iisalmi (sid. 235) eller ock öfver Nurmes (sid. 291), hvilket
är att föredraga af den, som tillika vill göra bekantskap
med Nord-Karelen, eller b) från Kajana norrut till
Hyrynsalmi och Suomusjärvi. Denna sistnämda linje
fort-sättes naturligt ytterligare åt norr till Kuusamo,
hvar-ifrån återfärden till TJleåborg göres dels med båt dels
(och till största delen) till lands längs allmän postväg.
Ett besök endast i Kuusamo slutligen anträdes
bekvämast från TJleåborg längs sistnämda landsväg.
Samtliga dessa linjer beröras här nedan. Angående
beräkning af tid och resekostnaderna hänvisas till de
allmänna uppgifterna i inledningen. Här må blott
anföras att en dagkostnad af 1: 50 å 2 mk väl förslår,
hvari dock lega för båt och bärare, där sådana behöfvas,
icke äro inbegripna.
Till belysande af landsdelens historia och
utvecklingsförhållanden må några meddelanden här finna plats.
Kajana lan eller Kajaneborgs län bestod al nuvarande Paltamo,
Hyrynsalmi Sotkamo och Kuhmoniemi socknar. Området var ännu på.Gustaf
Vasas tia Öde och omtalas under bonäinningen »Ulo äremark*. Först sedan
nämda konung 1552 bofalt, att en dol af invånareno i Savolaks och Karelen
skulle nedsätta sig därstädes, blof befolkningen talrikaro och odlingen
allmännare. Invandringen från närgränsando traktor i Finland fortgick
sedermera oafbrutet sarat uppmuntrades genom frihetsår och skattelindringar.
Regeringen afsåg härvid till icke ringa del att bilda förraur mot
Ryssland, ty inbyggarono i länet utgjorde en naturlig gränsvakt, som icke sällan
visade mod och djorfhet under blodiga härnadståg österut. En ökad
mili-tärisk betydelse erhöll området, sedan man 1607 bogynt uppföra en
fästning därstädes, det sedormera s. k. Kajaneborgs slott (se nedan 353). En
betydande epok i denna nöjds historia blef Pohr Brahes styrelse. Denne
erhöll 1650 i förläning Kajana län jämte Idensalmi och Pielis socknar i
Nyelotts län under titeln Kajana friherrskap, hvareftor en ordnad förvaltning
infördos; årligen i fobruari höils i Kajana ett »konvent», hvarvid
ombots-männens förvaltning granskades och öfriga frågor rörande friherrskapet
af-gjordes. I Öfrigt verkade Pehr Brahe nitiskt för främjande af ordning,
odling och välstånd i detta aflägsna län. Grefvon frikallade invånarene i
sitt län från soldatutskrifningar mot vilkor att do skulle underhålla ott
antal dragoner och annars under krigstid försvara gränsen, en åtgärd hvars
ändamålsenlighet visade sig under kriget med Ryssland 1650—58, då
allmogen med stor manhaftighet försvarade sitt land. Genom Karl IX:s
reduktion indrogs Kajana län, som då förlorade flere af de förmåner det förut
åtnjutit. Befolkningens motstånd verkade dock att äfven härefter
soldatutskrifningar icke gjordes, mon i stället uppstäldes fortsättningsvis ett
antal soldator undor krigstid och såsom besättning i Kajanaborg. Under
stora ofroden var länet länge tryggadt för fiendtligheter. Enligt
gammal plägsod och för fortsatt underhållande af den lifliga samfärdseln och
handeln, afslöts nämligen 1703 en separat fred mellan invånarene på
hvar-dera sidan om riksgränson i dessa byggder. Först 1712 tändes krigBlågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
