Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dertill hörande bokstäfver samt ligger till grund för uttalet. Uti t. ex. ordet gagnar är
grund-stafvelsen gagn, uti författning, fatt, uti trotsande, trots o. 8. v. En del ord förekomma, som äro
sammansatta af två eller flere enskilda ord; och desse hafva då lika många grundstafvclser som
?taraord, t. ex. hand och slöjd uti ordet handaslöjder, läk och konst uti läkarekonsten o. s. v. De
ofri ga äro tilläggnings-stafvelser och kallas preflxør när de stå före grundstafvelsen, slutformør
då de sluta ordet, och møllan-stafvølsør när de stå emellan två grundstafvelser. — Angående
Skrifstafvelserna se under Ortografien (sid. 12).
Hvad man i öfrigt liar att iakttaga vid språkets rätta uttal är
hufvudsakli-gen ljudens qvalitet, hvarmed förstås deras väsentliga beskaffenhet och form eller,
så att säga, läte, beroende på talorganens olika användande (egentlig “Ortoepi“),
samt deras qvantitet eller längd och korthet, “Prosodi“.
Vid ljudens QVniitei märkes, att hvarje bokstaf bibehåller sitt egentliga
ljud, ehuru sättet derför är olika för vokaler och konsonanter. I)å vokalerna
öfverallt nyttja hela det ljud, de ega i alfabetet, blifva nemligen konsonanterna
vid sammansättningar förkortade derigenom, att deras vokalljud försvinner och
ondast konsonantljudet höres. Uti ordet salt t. ex. måste både s, l och t höras
lika väl som a, men endast med deras konsonanta ljud, ty uttalade efter alfabetet
skulle detta ord heta ässaällte, som blefve ett föga begripligt uttryck.
Ljudens qvalitet är stundom olika, såväl för vokaler som konsonanter, öfvcnsom vid vissa
bokstafvers sammansättningnr, hvarför följande bör vid uttalet observeras:
l:o för Vokaler. A har två ljud, ett slutet, som höres t. ex. uti ordet hut, och ett öppet,
som höres, då man säger hatt. E har äfven två särskilda ljud, ett slutet, egendomligt, som höres
t. ex. uti ordet sele, samt ett öppet, närmande sig till ä, hvilket höres i ordet eller. Efter gamla
stafnines8ättet förekommer 0 uti några latinska ord stundom sammansatt med a eller 0. Bada
uttalas som ø; Æ med öppna ljudet, t. ex. pr seses, medicinve, och (E med slutna ljudet, t. ex.
phoznix, occonomi (läs: fenix, ekonomi). Uti några franska ord förekommer 0 i slutet af en
staf-velse, men hr då stumt, d. v. s. höres ickc i uttalet, t. ex. jjarade, police, läs: parad, j)olis. —
I har, jemte sitt eget, spetsiga ljud, i somliga ord ett annat, som närmar sig e-ljudet, t. ex. i
orden till, gift, vitne m. fl. (äfven sådana uttalas likväl af en del med spetsigt /-ljud). Uti några
Irämmande ord, der i står efter o, läses det som a, t. ex. memoirer, voile, läs memoarer, voal; i
andra åter uttnlas in som äng, t. ex. bassin, velin (papper), bulletin, läs: bassäng, veläng, bullctäng.—
0 har två ljud, ett djupt och ett slutet, som höres i oro, och ett mycket öppet, närmande sig till
ä, hvilket höres i ordet omsorg. — U bibehåller merändels sitt eget slutna ljud, som höres i ordet
has, men uti några ord, t. ex. tjuf, förändras det vanligen något och närmar sig till y. — Y har
också endast ett egendomligt med i beslägtadt ljud, såsom i orden fly, ryta, sy m. fl., men i vanligt
uttal öfvergår det stundom dels till slutet ö, t. ex. i lyfta, krycka, syster,, dels till .öppet ö, t. ex.
1 ordet kyrka. — A bibehåller alltid sitt ursprungliga ljud, emellan a och o, samt Ä likaledes det
ljud detsamma från början erhållit, mellan a och e; men Ö förändrar i olika ord sitt ljud och
höres slutet i vissa, t. ex. sådana som dö, hö, samt öppet i andra, t. ex. uti orden gör, möjligt,
nöje o. s. v.
2:o för lioilSOllillltCl*. Dessa bibehålla i allmänhet hvar sina egna ljud, antingen de
stå enkla eller dubbla, blott med den skilnad, att uttalet i senare fallet är hastigare och vanligen
äfven något starkare, t. ex. b uti orden tub och nabb. — C läses som s näst framför e, i eller
y, t. ex. centner, cirkel, cypress; eljest läses det öfverallt som k, så framt det ej är försedt med
cedilj, då det bibehåller s-ljndet, t. ex. Jäcad, franqaise, garron. — D bibehåller sitt egna ljud,
utom då det står näst framför t, då de båda uttalas som tt, t, ex. gladt, snedt, vidt, trodt, lydt,
sudt, trädt, dödt, uttalas som glatt, snett, etc. Deremot är d stumt då det står efter annan
konsonant men före t, t. ex. sagdt, berömdt, landtlig, uttalas sagt, berömt, lantlig, äfvensom framför
j, t. ex. djerf, djup, djur. — F har sitt eget, blåsande ljud, såväl i början af en stafvelse, t. ex.
förfall, befria, tillfälle, som näst efter en kort vokal, t. ex. afton, drift, luft, äfvensom i slutet af
några främmande ord, såsom strof, triumf, skymf m. fl.; men i slutet af svenska ord och stafvelser
har f ett lenare v liknande ljud, t. ex. haf, sjelf, lif, arf. Framför v är f stumt, t. ex. liafva,
lefoa, pröfva, men höres i sammansatta ord, t. ex. afväg, grufvägg. — G har sitt hårda ljud
framför alla konsonanter och hårda vokaler samt i slutet af grundstafvelser, alltså äfven framför
mjuka vokaler, då desse höra till korta slutformer, t. ex gata, glad, god, gnida, gräns, slug, väg,
trog-en, tag-it o, s. v.; men framför mjuk vokal i samma stafvelse, äfvensom efter l och r, har
g ett lent ljud, ungefär som j, t. ex. regera, gissa., gynna, gästa, göra; talg, helg, berg, sorg o. s. v.
När g står efter en kort vokal och framför t, har dess ljud närmaste likhet med k, t. ex. sagt,
pligt, slägte, högt. Näst framför j uti samma stafvelse är g stumt, t. ex. gjorde, gjuta. Uti några
främmande ord uttalas g som hårdt sj, t. e. page, fastage, logera, passagerare, geni, ingeniör m. fl.
— H uttalas alltid tydligt framför en vokal, t. ex. behag, heder, hushyra, hållhäst, af höra, men är
stumt framför j och r, t. ex. hjerta, hjelte, hvalf, hvit o. 8. v. — J bibehåller alltid sitt egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
