Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11» fira De te »k:
Räknekonst (aritmetik).
Denna liknar språkläran deruti, att äfven här vissa bestämda ljud uttrycka
motsvarande bestämda begrepp, samt att dessa begrepp och ljud kunna medelst
tecknade figuren göras förnimbara för ögat. Som likväl dessa begge vetenskaper
begagnas för olika ändamål och man kan grundligt studera den ena utan att
synnerligen vidröra den andra, anses ingen närmare gemenskap dem emellan ega
rum, utan räknekonsten utgör en för sig sjelf bestående vetenskap, hvilkens
ändamål är att medelst några enkla tecken, kallade siffror, bestämma någon saks
myckenhet samt lära sättet att behandla en eller flere gifna myckenheter så, att
man kan få bestämda svar på alla så väl i medborgerliga lifvet som i
vetenskapliga afseenden förekommande frågor.
Räknekonstens första uppkomst torde man sannolikt kunna antaga vara i det närmaste
samtidig med talspråkets, det vill säga lika gammal som menniskoslägtet. Naturligt är, att denna
kunskap länge varit ganska enkel, endast omfattande några få enheter och, liksom hos vilda
folkslag’ ännu i dag, på sin höjd sträckt sig till de tal, som kunna nämnas med att räkna på
fing-rarne, första grunden till decimal-systemet. De första spår man känner till konstens större
utveckling varseblifvas hos fenicierna, omkring 2,000 år före Kristus. Detta jordens då varande största
handlande folkslag fann behöfligheten att kunna lägga den ena storheten till den andra och deraf
likväl få ett helt, och häraf uppkom först addition; behofvet att kunna ta en mindre del från en
storhet och nämna återstoden gaf anledning till subtraktion; genvägen att kunna uppgifva flere
storheters gemensamma namn utan att behöfva sammanlägga dem ledde till multiplikation, och
önskan att dela ett ämne i lika stora lotter lade grunden till division. Att allt detta ej skedde
på en gång, utan småningom, är påtagligt. Sedan grunden sålunda var funnen, utvecklades
kunskapen så väl hos upptinnarne som andra folkslag i den mån ökad civilisation och deraf växande
behof gjorde sådant nödigt. De till denna vetenskap hörande särskilda grenar tilldelas olika
uppkomst. Så anses geometrien härleda sig från Egypten, der Nilflodens öfversvämningar dertill skall
gifvit anledning på del sätt, att innehafvare af flodens stränder, som icke begagnade någon stängsel
kring sinå egolotter, efter flodens fall ej kunde veta hvar hvarderas gräns var belägen och derför
uttänkte ett sätt att mäta fältet och derigenom efter hvarje öfversvämning åter komma i besitt
ning af så stor yta, som hvar och en förut haft. Algebra åter skall genom morernas anfall i södra
Europa bafvu hit inkommit från deras hemland Arabien; när den först uppfunnits och hvad öde
den före sin ankomst hit undergått, derom sakna vi alla upplysningar.
Angående ifrågavarande vetenskaps början och utveckling inom vårt fädernesland gäller
detsamma som ofvanför är anfördt. De första läroböcker i räknekonsten, som tinnas vara utgifna
på svenska språket, äro tvenue tryckta i Upsala hos Eskil Matzson, den ena 1630, författad af
Petro Nicolai, den andra 1633 af Ægidio Aurelio, samt en tredje, tryckt hos Euchario Lauringern
1643, författad af Matthio Andreæ Biörk. Uppställningen och utförandet af räknekonstens
särskilda delar äro i dessa hufvudsakligeu desamma, som ännu följas.
Utom de allmänt kända ligurer, som vi kalla siffror, förekomma äfven uti räknekonsten och
dit hörande kunskaper en stor mängd andra tecken, uttryckande hvar sina begrepp. Bland de hos
oss allmännast brukliga sådana äro följande:
Plus (additionstecken). | Q Qvadrat-tecken.
A Triangel-tecken.
— Minus (subtraktionstecken).
X Gånger (multiplik.-tecken).
: Uti (divisionstecken).
+ Plus-minus.
= Likhets-tecken.
^ < Olikhets-tecken.
V Rot-tecken.
A
Vinkel-tecken.
$ Dollar
Dukat er
0 Gi-ad.
Minut.
Sekund.
<&T Centner,
ft Skålpund.
M Alark
<> Parallelogram-tecken.
% Procent,
rf Riksdaler.
£ Pund eller Livi’e Sterling.
Många flere tecken förekomma visserligen, men deras upprepande här skulle vara fullkomligt
ändamålslöst; ty dels begagnas ofta i det närmaste likadana tecken för helt olika saker, dels kan
samma sak på ett ställe vara uttryckt med en figur, på ett annat med en annan. Dessutom
bifogas nästan alltid förklaring på tecknens betydelse i de uppsatser, der de förekomma.
Hvarje med siffror angifven myckenhet kallas i räknekonsten ett tal.
Uttrycket tal är sammandraget af ordet antal och betyder «antal af enheter«. Hvarje sak för
sig betraktad utgör nemligen en enhet, och en eller flere likadana blir antal enheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
