Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytan; rektangel □ liar två längre och två kortare sidor och alla vinklar räta;
ronib I^J är en fyrkant med olika vinklar eller sa att säga med sned qvadrat, och
romboid / 7 en sned rektangel eller rättare en snedvinklig parallelogram, der
endast motstående sidor och vinklar äro lika. En fyrkant, som har alla sidor
och följaktligen alla vinklar olika, kallas trapezium.
De figurer, som hafva mer än fyra sidor, kallas -polygoner (månghörningar)
och benämnes efter antalet hörn, t. ex. femhörning, sexhörning o. s. v. (Emedan
alltid finnas lika många sidor som hörn, kan man äfven säga femsidig o. s. v.),
Då alla sidor och hörn äro lika, kallas figuren regulier (regelbunden); i annat fall
får den namn af irregulier (oregelbunden). , Om mellan två vinklars spetsar
drages en rät linie, som skär figuren i två delar, kallas denna linie diagonal; delar
hon den midt i tu, får hon namn af diameter.
2:o. Krokliniga: Cirkel 0 är en rund figur, bestående af en hopgående
jemn kroklinie; dess yttersta kant kallas omkrets eller periferi’, punktens midt uti
heter medelpunkt eller centrum. En rät linie, dragen genom medelpunkten till
omkretsen åt bägge sidor kallas diameter; en half diameter, eller en linie från
centrum till periferien, heter radie (stråle); drages ett streck öfver en cirkel utan
att gå genom medelpunkten, kallas ett sådant korda (sträng).
Sättet att göra eu cirkel med tillhjelp af ett instrument, som också kallas cirkel eller
passare, är allmänt bekant; likaledes torde den, som önskar forma en större rundel, t. ex. ute på
fältet, lätt finna tjenligaste sättet härtill utan närmare anvisning.
Hvarje cirkel, han må vara stor eller liten, delas i 360 delar, som kallas
grader; en grad delas ytterligare i 60 minuter och en minut i 60 sekunder. En
half cirkel är 180 och en ijerdedels 90 grader.
Efter denna grad-indel/iing beräknas äfven öppningen af en vinkel; rät vinkel fås, då två
räta linier, den ena vertikal, den andra horisontel, träffa hvarandra ; en sådan vinkel är uf
90 grader; är öppningen mindre, kallas den spetsig; är den större, kallas han trubbig. En rät
linie, som drages tvärs öfver en cirkel från 1, träffar med sin andra ända 180; följaktligen kan
en vinkel aldrig öfverstiga detta gradantal.
Ellips äfven kallad oval, är en aflångt rund figur. Både denna och
cirkeln kunna anses hopsatta af flere mindre kroklinier.
Mätning och värdering af en yta, denna må utgöra ett jordstycke eller
annat plan, verkställes endast efter qvadratinnehåll; af detta skäl torde en
närmare beskrifning på detta måtts beräkningssätt vara behöflig.
Hvarje fyrkantigt plan med räta vinklar bestämmes till qvadratinnehåll
genom att längden multipliceras med bredden.
En bordskifva t. ex., som är 1 aln lång och 1 aln bred, är 1 qvadrataln stor; men skall
storleken på en sådan nämnas i tum, bli dessa 24 X 24 = 576. Detta är helt naturligt, ty om
en sådan skifva delas i tnmsbreda remsor, får man 24 sådana, hvardera 24 tum lång. Samma
förhållande är med en rektangulär form: t. ex. 3 fot bred och 5 fot lång har 3X5 = 15 fots yta.
En triangels qvadratinnehåll beräknas på följande sätt: en af hans sidor,
vanligen den längsta, om han är oliksidig, antages till fot och kallas bas, på
hvilken de bägge andre sidorna sägas stå; derpå mätes basens längd, och från
öfversta vinkeln drages en linie, kallad perpendikel, lodrätt ned till basen, så att
han med denna bildar rät vinkel. Perpendikelns och basens längd multipliceras,
och produkten divideras med 2, då qvoten visar triangelns qvadrattal; t. ex. en
triangel, hvars bas är 8 fot och öfre vinkelns lodräta höjd 5 fot, har ett
ytinnehåll af 8 X 5 = 40 : 2 = 20 qvadratfot.
I stället för att dividera med 2 kan man multiplicera antingen hela ba9en med halfva
per-pendikeln eller hela perpendikeln med halfva basen; men detta är mindre beqvämt, särdeles då
bråk äfven i de bestämda talen förekomma.
En rornb eller romboid kan bestämmas till qvadratinnehåll på två sätt:
antingen drages en diagonal mellan bägge trubbvinklarne, som delar figuren i två
lika stora trianglar och som sådan uträknas; eller ock mätes figurens bredd och
multipliceras med dess längd, då produkten är det sökta talet.
Såsom romboids bredd får ej beräknas ändliniernas längd, utan det vinkelräta afståndet
mellan de båda sidolinierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
