Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmare betrakta denna, jemte vår måne, hvarigenom det som sedan yttras om
de öfriga och. deras månar torde blifva mera lättfattligt.
Jorden (på latin Tellus), är ett rundt klot af 3,750 mils omkrets eller
något öfver 1,194 mil i diameter; hennes yta uppgår till 6,450,000 qvadratmil
och hennes solida innehåll 1,293,402,000 kubikmil. Medelafståndet från solen
är 14,307,655 mil. Jorden har i rymden en tvåfaldig rörelse, alldeles likt ett
rundt klot, som kastas utåt en bana: det både rullar omkring sig sjelf och flyttar
sig framåt. Jorden vänder sig ett slag omkring på 24 timmar, hvilket vi kalla
en dag, eller ett dygn, och gör sin resa omkring solen på 365 dagar, 5 timmar,
48 minuter och 49 sekunder, och denna tid kalla vi ett år.
Jordklotets form är ej fullkomligt sferisk, utan något plattare vid de begge polerua. DenQa
afplattning utgör likväl icke mera än omkring 4 svenska mil; d. v. s. att en rät linie dragen
genom jordens medelpunkt till eqvatorn åt begge sidor skulle vara 4 mil längre än en sådan till
polerna.
Om den baua jordeu har att årligen genomlöpa får man begrepp, då man fördubblar det
ofvannämnda medelafståndet; man finner då att jordbanans diameter är 28,615,310 mil, och dess
periferi 89,852,073 mil. Jorden går således 246,170 mil dagligen, d. v. s. öfver 1,025 mil i
timmen eller nära 3 mil i hvar sekund, en hastighet som är 171 gånger större än en kanonkulas.
Jordens dagliga rörelse ger oss dag och natt; den åt solen vända sidan är
upplyst och har dag, den frånvarande är mörk och har natt, och detta omskiftar
regelbundet för alla orter. Jordens årliga rörelse deremot är anledningen till
hvad vi kalla olika årstider. Om vi i anledning af jordens jemna och alltid lika
omrullning skulle, oaktadt klotformen* vilja kalla de båda polerna jordens ändar,
och hon stode med sidan rätt mot solen eller vände sin ställning efter denna,
d. v. s. om solen alltid syntes i eqvatorn, så skulle vi alltid hafva dag och natt
lika långa, ocli alla årstider vara lika. Nu har jorden en sned ställning till
solen, hvilken hon aldrig förändrar, och häraf kommer än den ena och än den
andra af jordens så kallade ändar att mer eller mindre upplysas, alltefter som
hon befinner sig på den ena eller andra sidan om denna.
Jordens ställniög i verldsrymden är sådan, att om man föreställer sig en rak stång dragen
genom jordens medelpunkt och båda polerna, samt tänker sig denna så lång, att hon räckte till
stjernhimmelen, så skulle dess norra ända stöta på (rätteligen något på sidan om) Polstjernan.
Denna ställning bibehåller jorden alltid, oberoende af både solen och andra himlakroppar.
För att göra det här sagda något mera tydligt bifogas följande teckning,
som visar jordens ställning till solen under fyra dagar af året.
S är här solen och den stora
ellipsen föreställer jordens väg
omkring henne. De ruuda
figurerna äro jorden, på hvilken
solens ljus synes olika; n är
norra och S södra polen; e—q
är eqvatorn. Den 21 Mars har
jorden den ställning, att hennes
ena hälft är ljus från pol till
pol. Vid det hon derpå
framgår kommer norra polen allt
mer åt ljuset och den södra i
skuggan till den 21 Juni, då
hela norra polen är ljus och
södra mörk. Då hon går
vidare fram, aftager ljuset i norr
alltmera; den 21 Sept. är hon
åter i den ställning att ljuset
går intill begge polerna. Vid
fortsatt framskridande kommer
nu i sin ordning den norra i
skuggan, så att den 21 Dec. är
hela södra polen ljus och den
norra mörk.
Den 2t Sept.
Det gifves ett lika enkelt som öfvertygande sätt att göra jordens ifrågavarande årliga rörelse
solens olika pålysuing åskådliga: Tag ett litet klot, t. ex. en boll, ett nystan, ett äpple eller
„„ „rfit-s,!___i__^___„„ ^4––’ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
