Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är emellan lasten och kraften; 2:o då lasten är emellan kraften och hvilopunkten,
samt 3:o då kraften är emellan lasten och hvilopunkten.
Om en tnng sten skall lyftas, sticker man ändan af häfstången nnder honom, lägger ett stöd
nnder stången och trycker dess andra ända nedåt; kraften förökas härvid i samma mån som
stödjepunkten ligger närmare stenen än der tryckningen sker, sä att stenen lätt höjer sig. Det är det
första och äfven kraftigaste bruket af häfstången, som härvid kallas två-armad, och härpå grunda
sig många verktyg, såsom vågbalanseD, kofoten, betsmanet, tången, saxen m. fl. Exempel
påhäf-stångens andra bruk visa rodret eller styret på en båt och skottkärran, samt på det tredje en skofvel,
en lie, en menniskoarm o. s. v.
Blocket är en omkring en axel rörlig rund skifva, på hvilkens yttre kant
ett tåg eller annat band löper. Detta begagnas på två sätt, antingen med fast
axel, eller blocket löst och med axeln fastad vid lasten.
EU block med fast axel ökar icke kraften eller minskar tyngden, men begagnas dock vid
lyftandet af tyngder med tåg, ty då tåget lägges öfver trissan, behöfver mau sedan icke draga
nppåt, ntan nedåt. Sitta deremot block, ett eller flere, lösa mellan tåg, så verka de som häftyg
och nnderlätta betydligt deu använda kraften.
Vindspel består af en cylinder, kring hvilken ett tåg eller kedja, med andra
ändan fastad i lasten, lindar sig och sålunda sätter lasten i rörelse. Man kallar
detta vindspel, då cylindern ligger horisontalt, men står han i upprätt ställning,
benämnes det gångspel. Det sättes vanligast i gång med menniskokrafl, antingen
genom vef eller häfstänger, som instickas i dertill gjorda hål.
Man har äfven inrättat ett slags trappor, på hvilka en eller flere menniskor kcnua gå och
sålunda med sin tyngd sätta cn axel i rörelse; en sådan inrättning kallas tramphjul.
Skruf ven, som består af en cylinder med inskurna lutande refflor, dem man
kallar gängor, är ett bland de kraftigaste häftyg mekaniken eger. Den består af
hanskrufven och muttern, båda med gängor, som passa i livarandra. Ju närmare
gängorna sitta tillsammans, desto större är skrufvens kraft.
Skrufven kan brukas på två sätt; antingen sitter mattern fast och hanskrufven är rörlig,
såsom på en skrnfpress, eller ock är tvärtom hanskrnfven fast och mnttern rörlig.
Lutande planet är väl egentligen ingen maskin, men räknas ändå hit, emedan
det fördelar och såmedelst underlättar den behöfliga kraften för upplyftandet af
en tyngd. Hvad som skall lyftas till en viss höjd erfordrar lika stor kraft, antingen
det går lodrätt eller snedt upp; men på ett lutande plan verkar denna småningom,
och såmedelst kan samma verkan åstadkommas med betydligt ringare kraft, än då
den skall ske på en gång.
Förhållandet härvid är alldeles detsamma, som då ett fullt kar skall tömmas i ett annat; det
kan ske på en gång, om man har tillräcklig kraft, men det kau också verkställas med långt
ringare kraft, om varan i mindre delar öfverllyttas från det ena till det andra.
Kilen är ett häftyg, som brukas vid sönderklyfning och stora tyngders lyftande.
Hans verkan bestämmes af hans form; äro hans sidor två gånger längre än ryggen,
så gör ett slag på ryggen dubbel verkan; är sidan tre gånger längre, så gör
slaget tredubbel verkan, o. s. v.
De flesta vid handaslöjder brukliga verktyg kunna hänföras till här uppräknade maskiner.
Xnifvar, huggjern, nålar m. m. verka på samma sätt som kilar; en sax består af två kilar, som
tillika verka som häfstänger; ett borr är både skruf och kil, o. s. v.
Sammansatta maskiner, som bestå af två eller flere enkla, hvilka äro så
beräknade, att den enas verkan vidtager der den andra slutar, äro af oändligt
många slag. Skall en sådan uppfylla sitt ändamål, så måste noga beräknas ej
allenast porportionen mellan kraft och last, utan äfven hvarj e särskild dels verkan
på det hela, emedan eljest mycken kraft kan onyttigt gå förlorad.
En vagn är en sammansatt maskin; sitter tistelstången fast, så bör hennes riktning vara
af-passad efter drogarnes höjd, emcdnu eljest en del af deras kraft bortgår för att höja eller sänka
framhjulen. Likaledes bör största lasten ligga så långt fram som möjligt, emedan all kraft verkar
starkare på nära håll än på afstånd.
Hjulverk äro de mest vanliga af sammansatta maskiner, och med sådana
kan dels kraft, dels hastighet, mångfaldigt fördubblas. Hjulen äro antingen
tandade (försedda med kuggar) eller släta, hvilka meddela hvarandra rörelse
genom en s. k. ändlös rem. Der sträng noggrannhet i rörelsen eller ock högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
