Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snille blef det möjligt att bringa fullt ljus öfver sådant, som förut varit höljdt i en
ogenomtränglig dimma. Uti växtverlden, som egentligen var hans rätta element, bröt han en helt och
bållet ny bana genom att nppvisa, att de liksom djaren förete olika kön, hvilkas förening äfven
bär är nödvändig, om slägtets fortplantning skall knnna ske. Denna könsinrättning var väl
förut bekant, eller åtminstone anad, men icke bevisad, ntan tvärtom af åtskilliga uatnrkunnige
förnekad. Af Linné blef den dock satt i full dager, och med denna till grund indelade han alla
slags växter uti klasser och ordniugar. Detta indelningssätt kallade han Sexualsystem, af
latinska ordet sexus, (kön). Innan kort blef detta systems användbarhet allmänt erkändt och
detsamma antaget af jordens alla bildade nationer. En Linnés samtida, doktorn och ledamoten
8f stora rådet i Bern, Albrecht von Haller, född i Bern i Schweiz 1708, död 1788, upprättade
äfven vetenskapliga system uti både djurriket och växtriket; och ehuru han ej gerna såg någon
täfla med sig om Europas beundran, erkände han likväl till sist, att hans eget system i botani
ken öfverträffades af Linnés sexualsystem hvilket han kallade »ett odödligt verk». Äfven inom
de öfriga grenarne af natnrhistorien framställde Linné, nti sitt verk med titel Systema Xaturas,
indelningar, framdrog karakterer, som i klarhet och snille stå ojemförligt öfver allt hvad förut >
denna väg funnits. Nämnde arbetes inledning börjar Linné sålunda: Jag såg skuggan af det
högsta väsendet skrida förbi mig, och jag intogs af vördnad och beundran. Jag letade efter dess
spår i sanden. Hvilken kraft! Hvilken vishet! Jag såg djuren vara till endast genom växterna,
växterna genom de liflösa partiklarne, och dessa åter bildade jorden. Jag såg solen och
stjer-norna utan tal hänga fria i rymden, hållna i handen af varelsernas varelse, det stora
mästerstyckets konstnär <fc. På denna om en sannt religiös känsla vittnande grund uppbyggde han
naturens oförgängliga tempel, inträngde i naturens alla riken, tecknade med enkla och träffande
drag hvarje rikes egenheter och anvisade hvarje kropp dess rätta plats i tingens’eviga ordning.
Senare tiders naturforskare, som vaudrat i Linnés fotspår och begagnat sig af hans åsigtev
och bestämmelser, hafra med dessas tillhjelp gått mycket längre än han. För att fa en
fullkomligt klar och tillfredsställande öfversigt af naturens alster, och derigenom kunna ställa
individerna på deras rätta plats, är nämligen nödigt att dessa betraktas icke ensamt nr en synpunkt,
ntan jemföras till alla sina delar med hvnrandra. Det möter ofta ganska stora svårigheter att
härvid komma till full visshet, emedan det förhåller sig med naturen på samma sätt som med
stjernhimmelen: hvarje grupp synes’ väl bilda ett helt, men alla sammanflyta dock utan bestämda
gränser för någon. Skapelsen är ett slutet helt, som ej låter binda sig inom uågra nf oss gjorda
indelningar; för att få en öfversigt deraf måste vi först sönderdela och sedan åter hopflicka
densamma. Uti alla naturens riken äro på senare tiden ganska många upptäckter gjorda om
förhållanden och egenskaper, hvilka på Linnés tid voro okända, och af dessa skäl hafva också
nya indelningnr hlifvit nödiga för det helas riktiga uppfuttning och hvarje enskilt tings rätta
plats. Dessa iudclningnr hvila dock på samma grund, som af Linné bestämdes, hvilken grund
säkert för alltid blir orubbad; endast uti enskildheter visa sig vissa olikheter. Hvad först
beträffar djurriket har deruti ett nytt system hlifvit upprättadt af en fransman. Professorn vid
vetenskapsakademien i Paris, Baron George Leopold Chrétien Frédéric Dagobert Cuvier, född 1769,
död 1832. Uti ett verk med titel: Le Ilegne Animal, som i 4 delar utkom första gången 1817,
framlade Cuvier sitt system, hvilket hnr det företräde framför det hittills allmännast följda
Linnéiska, att ett vidare fält är öppnadt för de olika djurarternas inrymmande på ett ställe,
dit deras såväl yttre som inre byggnad och deras lefnadsförhållanden hänvisa dem, hvarföre
detsamma numera, dock med senare tillägg och förändringar, hlifvit allmänt antaget vid
undervisning nti zoologien. — Före Linnés lid indelades växterna af naturknnnige uti nio stora familjer,
hvilka voro: 1) Palmträd, 2) Gräs, 3) Liljor, 4) Örter, 5) Träd, 6) Ormbunkar, 7) Mossor, 8)
Alger eller Stenmossor och 9) Svampar. Liunéiska sexualsystemet innefattar väl alla växter, och
bestämmer äfven viss plats för hvar och en; men mot detsamma har blifvit aufördt, att stundom
de mest olikartade växter sammanföras under en klass, hvaremot andra med påtaglig likhet
sinsemellan skiljas åt och hänföras till olika klasser. Detta förhållande insåg och erkände Linné sjelf,
och efter honom hafva många bemödat sig att uppfinna en med naturen mera öfverensstämmandc
indelning af växterna. En, som anses deruti hafva väl lyckats, är vår landsman, Professorn i
botanik i Upsala Elias Fries, född den 15 Aug. 1794, död den 8 Febr. 1878. Af honom är ett
nytt system upprättadt, som grundar sig på växternas förhållande under hela deras lefnadsperiod,
följaktligen på groendet, växandet, blomningen och fruktbildningen; efter härvid framträdande
likheter äro växterna indelade i flockar, klasser och ordningar eller familjer. För ett verkligt
studium af växterna har detta system befunnits mycket tjenligt, hvarföre detsamma numera följes
i vårt land vid skolor och nti läroböcker. Man kallar Linnéiska indelningen af växterna
»artificiell system» och det Friesiska »naturligt system». Vid första påseende kan det senare, eller s.
k. naturliga systemet, synas svårare att fatta och rätt förstå, och medgifvas måste, att
sexualsystemet är lättare; men vid närmare betraktande försvinna till största delen de befarade
svårigheterna och blifva ej större än de som förekomma i djurriket, emedan afdelningar och klasser
äro tydligt åtskilda på bägge ställena. Först då fråga blir om arter och varieteter äro gränserna
mindre bestämda, och de närmast beslögtade synas gå in i hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
