Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:de Ordningen: I’la<!<leriUÖSS (Chiroptera). Af dessa djur äro omkring
:500 arter kända, som delas i många slägten; de mindre lefva af insekter, dem
de fånga under sin hastiga flygt; de större förtära äfven frukter. Af de talrika
slägtena nämnas här endast Fladdermus eller läderlapp samt Vampyr.
Fladdermusen (Vespertdio) är till kroppen vid en liten råttas storlek och
har 6 a 8 tum breda vingar. En art (Vespertdio auritus) har mycket långa
öron. Träffas i hela Europa, utom de nordligaste delame; ligger om vintern
i dvala.
Vampyren (Pteropus). Inom detta slägte, som träffas i Ostindien, förekomma
de största af dessa djur; Pteropus edulis på Java är stor som en katt och ända
till 4 fot mellan vingspetsarne. Ett annat slägte, Phyllostoma, i Amerikas
tropikländer, är vid en ekorres storlek; en art, Ph. spectrum, kallas vanligen
Vampyr och är illa beryktad, emedan lian suger blod af större djur och sofvande
menniskor. Han har vårtor på tungan, med hvilka han säges kunna öppna en
åder och dricka blod, under det han med vingarne fläktar en söfvande svalka
öfver sitt offer. Det sista påståendet är dock icke bevisadt.
Femte flocken: Fenftotade. Såsom skapade att hufvudsakligast om ej
alltid uteslutande lefva i vatten, hafva dessa djur fått sina extremiteter inrättade
derefter; deras fotter äro föga »eller icke användbara till bruk på torra landet,
men så mycket mera tjenliga till simning. De äro likväl ej fiskar, ehuru
somliga af dem till yttre formen närma sig dessa, utan de tillhöra däggdjuren: de
andas nämligen med lungor, hafva rödt och varmt blod samt gifva di åt lefvande
framfödda ungar.
ll:te Ordningen: Skiilill’ (Phocacea), hafva långsträckt och nästan valsfonnigt
rund kropp; frambenen äro korta och fotternas tår förenade med en simhud;
bakbenen ligga utåt bredvid stjerten; de kunna således ej gå eller springa, utan
på det torra endast med svårighet krypa, men de simma och dyka med så mycket
större färdighet. Dessa djur finnas i nästan alla haf, men äro talrikast i de
kalla klimaten; de lefva hufvudsakligast af fisk, vistas mest i vattnet och gå i
land blott för att sofva eller sola sig. Hit höra slägtena Skäl och Hvalross.
Shälslägiet (Phoea) innehåller flere arter, bland hvilka äro: Slcälhunden
eller Sjökalfven (Phoea vitulind), 5 fot lång, med hufvud som liknar hundens,
men utan yttre öron, till färgen ljusgrå med mörka fläckar. Hlåsskälen (Ph.
cristata) har på framhufvudet ett löst skinn, som han kan blåsa upp till ett slags
hufva; ondast hos liannarne finnes detta, men icke hos honorna; vistas i norra
Ishafvet. Sjöbjörneil (Ph. ursina), i norra delen af Stilla hafvet, är 8 till 9
fot lång, har yttre öron och är till utseendet lik en björn. Sjölejonet (Ph.jubata),
från samma trakter, rödgul till färgen, med hufvud och mahn som hafva någon
ehuru aflägsen likhet med lejonets.
Hvalrossen eller Sjöhästen (Trichechus rosmarus) finnes i Ishafvet, der han
ofta träffas liggande på isbergen; han liknar till kroppen skälame, men hufvudet
är tjockare, och från öfverkäken utgå två nedåt böjda och omkring en half aln
långa betar, af ännu hårdare ämne än elfenben; dessa begagnar han dels i strid
mot menniskor och isbjörnar, dels att hjelpa sig upp ur vattnet genom att bugga
dem i isen eller insätta dem i bergremnor. Hvalrossen lefver af blötdjur;
full-växt är ban 10 till 12 fot lång.
12:te Ordningen: Hvalar (Cetacea). Dessa vistas-uteslutande i vatten och
kunna icke röra sig eller ens lefva på det torra; deras skapnad liknar fiskarnes
och de hafva fenor i stället för fötter; de kallas häraf allmänt Hvalfiskar, ehuru
orätt, ty utom yttre formen hafva de ingenting gemensamt med fiskarne, utan
tvärtom alla de egenskaper som tillhöra däggdjuren. De till denna ordning hö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
