Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Nymphcea), Orleuna (Bixa), Lind (Tilia), Tlic, [Thea), Kryddnejlika (Cariophyllm),
Pion {Pæonia), Ridder sporre {Delphinium), Stormhatt (Aconitum), Sippa {Anemone),
Tulpanträd (Lirmlendron), Ranunkel {Rannnculus), Prustrot {Jlelleborus), m. fl.
Kapris är en rnnklik buske, som i söderländerna växer vid solbelysta bergväggar o. d.; den
bekanta kryddan bestilr af dess vid aftagningen outslugnn blomknoppar. — Paddbär växa hos oss
pä skuggiga ställen, luktar illa, har hvita blommor och svarta giftiga bär. — Svalört träffas i
täppor vid gärdesgärdar m. m., har gula blommor, innchäller en gul skarp saft, som borttager
reformar och andra fläckar. — Vallmo anses s&som sinnebild af sömn, och alla arter deraf
innehålla döfvande egenskaper; af en nrt (P. somniferum), som växer i Ostindien och södra Europa,
fås Opium på det sätt att ristningar göras pä fröhusen, hvarigenom denna utkommer som kvit
saft och stelnar i solvärmen. Fröcn äro födande och inuehålla intet opium. — Den bekanta
•färgen Gummi gutta är stelnad saft, som vid ristning i barken utkommer ur Cambogia-trädet,
som växer i Ostindien. — Neckrosen kännes pä sina stora rundadt hjertformign blad, som flyta
på vattenytor; en art har hvita och en annan gula blommor. Rök och iifven dekokt af desa
•armtjocka rötter fördrifver syrsor och annan ohyra. — Orleanaträdet växer i Amerika, har ganska
hård och cldfängd ved; det bekanta färgstoftet fås af kärnornas skal. —’Lind är bekant såsom
■ett af våra täckaste löftr.äd; skall i ålder tälla med eken. — Thebusken är inhemsk i Kina och
Japan; kan bli ett 12 fot högt träd, men hålles vanligen genom toppningar i buskform; har
hvita luktlösa blommor, och af bärens kärnor pressas olja. Theet är buskens löf, som afplockas,
sorteras och torkas på jernplåtar, vid hvilket allt den största noggrannhet är nödig. Do spädaste
bladen utgöra det finaste, s. k. Kejsartheet, som sällan kommer i handeln. Brunt The (Th. bohea)
och grönt The (Th. viridis) erhållas af samma art och äro åtskilda endast genom
beredningssättet. Thedrickning är i Kina urgammul, infördes till Europa af Holländarne i början af
1600-talet och är nu allmän. — Kryddnejlikor äro vid aftagningen ännu gröna och outslagna
blomknoppar af en buske, som växer på de Molukkiska öarne och några andra tropikliindcr. — Pionen
växer vild i södra Europa, har da blott 5 kronblad och en mängd ståndare, hvilka i den hos
oss vanliga äro utvuxne till blad, hvarigenom blomman väl blir vackrare, men ofruktbar. —
Riddersporren växer på åkrar, helst blund råg, och har blå blommor, hvilkas nedra del liknar
till formen en sporre. — Stormhatten är en trädgårdsväxt, härstammande från alperna: dess
blå eller gula blommans ena kronblad har form af en hjelm eller narrkåpa; färsk är hela örten
giftig, nyttjas på apotek. — Sipporna äro blaud dc helst sedda blommor, emedan de
tillkänna-gifva vårens ankomst; Blåsippan (A. hepatica) tittar fram på solskensdagar medan suön ännu
ligger qvar, Hvitsippau (A. nemorosa) kommer något senare; flere andra arter finnas, till hvilka
höra de från sydliga lunder komna trädgårds- och fönsterblommorna Anemoner. —
Ranunkel-slägtct är mycket talrikt; bland de hos oss vildt växande äro Altgräs (R. Jlammula) och
Smörblommor (11. acris). Vissa hithörande äro så skarpa, att de lagde på huden draga upp blåsor
likt en spansk fluga, hvilken egenskap äfven finnes hos hvitsippan. — Tulpanträdet är stort som
en ok, med godt virke; blommorna likna tulpaner; växer i Amerika, och planteras i Enropa
som trädgårdsprydnad. — Svarta Prust-örten (11. niger), så kallad af färgen på roten, kallas
Kristus-blomma, emedan den i södra Tyskland, der hon växer vild, vanligen slår nt sina sköna
hvita blommor vid Jultiden, då andra växter sofva. Gröna prnst-örterna (II. viridis och B.
foetidus), i södra Europa, hafva gröna, stundom rödkantade blommor, som utvecklas på
försommaren. Örten, särdeles roten, är starkt giftig och begagnas på npotek; doft deraf i näsan
uppväcker nysning, hvaraf den fått sitt namn. Hvit Prustrot, som har nästan samma egenskap, är
ett annat slägte som tillhör 23:dje klassen.
14:do Klassen: TvåYsildige (Didynamia), som hafva 4 ståndare af hvilka
2 äro längre och 2 kortare, i tvåkönad blomma. Hit höra: Isop {Hyssopus).
Mynta (Mentha), Lavendel {iMvendula), Jordref va (Glechomd), Mejram {Origanum),
Timjan {’1’hymus), Gitronmeliss (Mclma), S/callerört {Rhinanthus), Linnés-ört
(.Linnæa borealis) m. fl.
Isop är från Italien, planteras i vära trädgårdar och begagnas pii apotek. — Mynta är ett
artrikt slägte, med stark och behaglig lukt; bland arterna äro: — K rus myn ta (.1/. crispa), hemma
i Sibirien, odlad i våra trädgårdar; Pcpparmynta (AI. piperita), från England, odlas äfven här:
Vattcninyntn (AI. aquatica) växer hos oss vild vid stränderna af Rar och insjöar, samt Horsmynta
(M. arvensis) likaledes på ängar och åkrur. — Lavendel växer vild i södra Europa användes
både i medicin och parfymerierna. — Jorfrefvan växer i skugga, förqväfver andra växter, och
bör derför bortrensas. — Mejram är en bekant matkrydda, äfvensom apoteksväxt: en art (O.
vulgäre) kallas Dosta, som äfven träffas vild; dess blad kunna användas som the. — Af Timjan
är en art (Th. vulgaris) en allmänt bekant kökskrydda; Bucktimjan (Th. serpyllum) är en liten
buske med ljusröda välluktande blommor; nyttjas på apolck. — Gitronmeliss växer vild i Schweiz
och Italien. — Skallorört, Höskallra, äfven kallad Tuppkam och Penninggräs, har små gula
blommor och tunna frön liggande i platta skidor; växer allmänt på ängar och åkrar. Såsom
hård och vid slåttertiden redan torr lemnar skallerörten ett dåligt foder; bland säden gör hau
ren skada, emedan han hindrar dess tillväxt och frösättning. — Linnés-ört finnes nästan ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
