Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tränger blodet för mycket &t hjernan uppkomma efter omständigheterna yrsel, raseri, fånighet,
vansinne o. s. v., och häraf förklaras bland annat de verkningar, som uppkomma af starka drycker,
genom hvilka blodet uppdrifves åt hnfvudet. —■ Om t. ex, något ställe på kroppen stickes med
en nålsudd, blir detta i ögonblicket genom dervarande nerver rapporteradt till hjernan, och om
man vill röra en lem så utgå från hjernan genom nerverna befallning till musklerna, att göra
de dertill nödiga hopdragningar eller förlängningar. De nerver, som verka på af viljan oberoende
muskler i kroppens inre kallas Sympatiska nerver, samt hafva sitt säte i bröstet och buken. Dessa
gå äfven till ådrorna och förorsaka blodets kringlöpande. Särskildt anmärkningsvärdt är den
synbara verkan, som dessa nerver emottaga af sinnesrörelser: vid blygsel eller vrede drifves blodet ut
i de fina ådrorna i huden, så att rodnad uppstår; vid hastig förskräckelse eller dylikt rusar
der-emot blodet från huden till hjertat, så att blekhet uppkommer.
Yttre sinnena, genom hvilka själen medelst nerverna inhemtar kännedom
om tingen utom oss, äro till antalet fem, nämligen Känsel, Syn, Lukt, Smak och
Hörsel, och deras verktyg äro huden, ögat, näsan, tungan och örat.
Noga räknadt kunna alla dessa hänföras till känseln, och de fyra senare utgöra blott
särskilda förändringar deraf: Syn är den känsel som uppkommer när föremålen genom ljuset afspegla
sin bild i ögat (se sid. 198); Smak är ett direkt vidrörande af vissa nervändar på tungau; Lukt
uppstår vid lnftformiga partiklars inträngande till nerver i näsan, och Hörsel är förnimmelsen af
vissa slags rörelser i luften (sid. 191), som stöta mot trumhinnan.
Huden hafva vi förut omtalat; såsom organ för känseln, finnes donna öfver
hela kroppsytan; då vi önska få veta en kropps yttre beskaffenhet, såsom hård
eller mjuk, varm eller kall o. s. v., äro vi vana att betjena oss af händerna,
särdeles fingerspetsarne, der känseln är skarpast, emedan nervtrådarne der ligga
ringformigt och yttre huden är fin och tunn, om den ej genom hårdt arbete
blif-vit tjock och hornartad. På vissa ställen är känseln finare, t. ex. i ögat, der
endast ett litet grand kan förorsaka stor smärta. Känsel finnes äfven inuti
kroppen; så känna vi, som bekant är, sveda eller värk i hufvudet, halsen, bröstet,
inelfvorna m. m.; hit höra äfven hunger och törst.
Ogat är en klotformig kropp, som uti en af ben bildad håla är omgifven af
ett lager fett; framtill liar detta klot en hård hinna, kallad hornhinnan, som
är klar och genomskinlig; närmast bakom denna ligger en cirkelformig hinna,
kallad Iris eller regribågshinnan, som är färgad, vanligen blå, brun eller gråaktig,
och har i midten en rund öppning, kallad Pupill, genom hvilken ljuset
inkommer i ögat. Ögats inre väggar äro svarta, och midtemot pupillen utbreder sig
den så kallade näthinnan, som är en utvidgning af synnerven, hvilken der bakom
sträcker sig till hjernan. Rummet inuti ögat är icke tomt, utan innerst fyldt
med en geléartad och genomskinlig vätska, kallad glasvätskan; midt för pupillen
sitter en genomskinlig fast kropp, till formen lik ett litet solglas, hvilken man
kallar kristall-lins; den framom honom befintliga vätskan liknar klart vatten.
Bilden af de yttre föremål, som komma midtför pupillen, genomtränger
kristalllinsen och vätskorna och afspeglar sig till form och färg på näthinnan, hvilket
slags vidrörande genom synnerven rapporteras till hjernan och medvetandet, och
sålunda uppkommer hvad vi kalla syn eller seende. Omkring ögat ligga 6
muskler, med hvilkas tillhjelp ögat kan vridas upp och ned eller åt sidorna.
Ofvan-för yttre ögonvrån ligga tårkörtlar, från hvilka en varm vätska oupphörligt
utgår och öfversköljer ögat samt sedan genom ett hål i inre ögonvrån nedrinner
i näsan; härigenom, samt af den gnidning som uppstår vid blinkning med
ögonlocken, hålles ögat klart och rent.
Då man från ljuset inkommer i ett mörkt rum, ser man mindre, än då man en stund
varit i mörkret; och då man från mörker hastigt kommer i Ijnset bländas ögonen, och behöfva
småningom vänjas vid Ijnset, för att tåla detta. Orsaken härtill är. att Iris-hinnans öppning
utvidgar sig och blir större i mörker, men i ljus drar ihop sig. så att ej flera strålar kunna
inkomma än näthinnan kan tåla; dessa pupillens förändringar ske ej hastigt, utan behöfva någon
tid. Uti en katts ögon synes detta tydligast, och der sker hopdragningen fråu sidorna så att
pupillen vid starkt ljus formerar blott en smal springa uppifrån nedåt.
Om ögat eller kristall-linsen är plattare än den bör vara, sä faller bilden bakom näthinnan,
hvaraf uppkommer långsynthet, ett fel som brukar åtfölja ålderdomen ; äro dessa organ deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
