Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan tillhörde med hustru och horn egendomen och åtföljde denna då den bytte om egare; de
fingo ingenting ega, utan allt hvad de kunde förvärfva tillhörde godsegaren, som dock var skyldig
underhålla dem, om de koramo i nöd. Denna lifegenskap blef dock år 1861 genom ett kejserligt
påbud npphäfd inom hela riket. I Kurland, Estland och Liflland hade den npphört långt förut
och uti Finland samt rikets norra, östra och södra delar har den aldrig varit införd.
Rådande statsreligionen är den Grekisk-Katolska, och Kejsaren är kyrkans öfverhufvud.
Andra bckännare ega dock fri religionsöfning öfverallt; i östersjöprovinserna är den Lutherska
allmännast, i vestra Ryssland den Romersk-Katolska, hvarest äfven finnas omkring en million
Judar, i sydöstra Ryssland råder Mohammedanska läran, och i norra delen af riket finnas några
stammar, som ännu äro hedningar. Folkbildningen står i allmänhet på en mycket låg ståndpunkt.
Af landskap, öar och städer jcmte andra ställen i detta vidsträckta rike kunna här endast
omtalas de för oss antingen i historiskt eller annat afseende märkvärdigaste. Vi följa dervid den
ofvanför nämnda historiska indelningen, äfvensom det allmänt antagna sättet att antyda städernas
storlek, nemligen genom uppgift på antalet af deras invånare.
Östersjö-provinserna. Finland delas afogammalt i 9 landskap, nemligen: 1)
egentliga Finland, SY. kusten, med städerna Abo, 25,000 inv., fordom hufvudstad i
Finland, samt Nystad, 3,800, ock Nådendal, 700. 2) Aland, en större och
omkring 80 små öar, med en nyanlagd stad: Mariehamn. 3) Nyland, kusten långs
finska viken; städer: Helsingfors, 40,000, nu hufvudstad; Borgå, 4,000;
Fred/riks-hamn, 3,000; Ekenäs, 3,000; Lovisa, 2,300. 4) Karelen, V. och N. om Ladogasjön,
med städerna Viborg, 14,000; Kexholm, 1,200. 5) Savolax, Y. om Karelen; städer:
Villmanstrand, 1,200; Kuopio, 6,500; Sd Mickel, 1,300; Nyslott, 1,050. 6)
Tavast-land. Y. om Savolax; stad Tavastehus, 3,500. 7) Satakunda, vid Bottniska viken;
städer: Björneborg, 8,000; Tammerfors, 12,000. 8) Österbotten, vid Bottniska vikens
norra del; städer: Kristinestad, 2,700; Kaslcö, 1,000; Vasa, nu flyttad till en annan
plats och benämnd Nikolaistad, 5,000; Ny-Karleby, 1,200; Jakobstad, 2,000; Gamla
Karleby, 2,000; Brahestad, 3,500; Uleåborg, 9,000; Torneå, 1,000. 9) Kemi
Lappmark, K om Österbotten, räcker ej till hafvet och har ingen stad.
Finlands folkmängd upptages till omkring 2 mill-, deraf Finnar 1,700,000, Svenskar 280,000
Lappar, Zigenare, Ryssar och Tyskar. Regeringen besörjes i Kejsarens namn af en
General-Guvernör och Kejserliga Senaten, under hvilka lyda Guvernörer, som styra hvar sitt af de 8 län,
i hvilka laudet numera är indeladt. Dessa äro Viborgs, Nylands, Abo med Björneborgs,
Tavastehus, S:t Mickels, Kuopio, Vasa samt Uleåborgs med Kajana län. Till lagskipningen delas landet
i tre Hofrätts-distrikt, Åbo, Vasa och Viborgs, samt i kyrkligt afseende i tre Biskopsstift, Abo,
Borgå och Kuopio.
Förra hufvudstaden Åbo är ännu säte för en hofrätt, erkebiskop, gymnasium, guvernör och
hushållningssällskapet; är vackert uppbygd sedan branden 1827 och har betydlig handel. Åbo
slott, fordom fästning, ligger utanför. På Aland hade börjat uppföras en betydlig fästning,
Bomarsund, som dock vid sista kriget blef raserad. Helsingfors är sedan 1819 säte för kejserliga
regeringen och sedan 1828 för finska universitetet; har vanligen omkring 450 studenter och 5000
militärer. En half sv. mil derutanför ligger Sveaborg, en af Europas starkaste fästningar. På
en ö vid Nylands kust ligger Svensksund (Kotha, Ruotsinsalmi), köping och en numera öfvergifven
fästning, samt längre ut i finska viken ön Högland.
Ingermanland, beläget vid ändan af finska viken och begränsadt i X. och V.
af denna samt Ladogasjön och ett deremellan befintligt vattendrag, Systerbäck, har
af ålder tillhört Ryssland, tillföll Sverige vid fredsslutet 1617, men återtogs 1703.
Städer: S:t Petersburg, med 700,000 inv., hela rikets hufvudstad och Kejsarens
residens; Kronstadt, 50,000; Schliisselburg, fordom kalladt Nöteborg, 8,000.
S:t Petersburg grundlädes år 1703 i en kärrtrakt vid Njevaflodens utlopp i finska viken,
är en af de folkrikaste och praktfullaste städer i Europa, med lysande kyrkor och palat9er,
har universitet, akademier och museer, samt utgör medelpunkten för all in- och utrikes hnudel.
Kronstadt ligger på en ö vid inloppet till Petersburg, omkring 7 mil derifrån, nr starkt befäst
och utgör hufvud8tation för Ryska örlogsflottan i Östersjön. Schliisselburg ligger vid Ladogasjön,
der Njevafloden utrinner, och är tillika en stark fästning.
Estland utgöres af kustlandet söder om finska viken; städer: Reval, 35,000
och Narva, 7,000, båda befästade: hit höra öame Dagö, Vormsö och Nukkö.
Lijfland, kustlandet vid Rigaviken; städer: Riga, 105,000, med en stark
fästning, Dunamiinde; Dorpat, 21,000, universitet; öarne Ösel och Runö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
