Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland. Detta allmänt kända och begagnade ord torde likväl ej af
alla vara till sin rätta betydelse bekant. Tyskland är nemligen icke, såsom t. ex.
Sverige, England m. fl., en enda stat med sin regering, utan det består af flera
större och mindre stater, alla med sina egna regeringar och lagar, oberoende af de
öfriga. Den del af Europa, som benämnes Tyskland, gränsar i norr till Nordsjön,
Danmark och Östersjön, i öster till Ryssland, Polen, Bökmen och Österrike,
söder till Österrike och Schweiz, samt i vester till Frankrike, Belgien och Holland;
det utgör omkring 10,000 qv. mil.
Fordom iudelades Tyskland i tio kretsar, hvilka voro: Österrikiska, Burgundiska, Baierska,
Schtcabiska, Frankiska, Neder-Rhenska, Öfcer-Rhenska, Westfaliska, Neder-Sachsiska och
Öfver-Sachsiska, hvartill kommo några landstycken ntan kretsförfattning, deribland Böhmen och Schlesien.
Sedan 1815 intill 1866 bestod Tyskland af ej mindre än trettiofem större och mindre
stater, hvars angelägenheter ombesörjdes af en ständig förbundsförsamling, bestående af sändebud
från alla staternas regering, hvart och ett med lika rättighet, och med säte i Frankfurt am Main.
Förbandets syfte var att tillförsäkra folket en viss enhet så väl i yttre som inre angelägenheter.
Detta uppnåddes likväl ej. Prenssen och Österrike styrde förbandet efter eget tycke och till egen
fördel; men den afnnd som länge varit rådande mellan dessa båda makter kom slutligen till
utbrott, och 1866 års krig tvang Österrike att utträda från förbindelsen med Tyskland. Tyska
förbundet upplöstes. Preussen underlade sig liera af förbundsstaterna i Nordtyskland, samt bildade
det så kallade Nordtyska förbundet. Efter kriget 1870—71 upprättades kejsardömet Tyskland,
med konungen af Preussen som kejsare, och beslår nu af 26 stater.
Berg. I afseende på sin naturliga yta kan Tyskland indelas i tre delar:
ungefär hälften deraf, utgörande norra delen, är ett lågland, nästan utan både berg
och andra upphöjningar, endast afbrutet af Harz, en enstaka grupp, hvars högsta
spets kallas Broeken; denna slätt kallas Nedra Tyskland. Det derintill gränsande
Ofra Tyskland är ett högland, med flera bergsträckningar, bland hvilka bär
nämnas Fichielgebirge, en bergknut, från hvilken i olika riktningar utgå Erzgebirge,
med sin fortsättning ltiesengebirge och hiudeterna, Böhmerwald och Tkäringerwald.
Längs Rhenflodens högra strand går en bergsträcka, som på särskilda ställen
kallas Bchwarzwald, Odenioald, Taunus, Westerwald och Siebengebirge. Uti sydligaste
Tyskland intränga Alperna och göra denna del till ett fullkomligt bergland.
Floder. Sådana finnas i Tyskland mer än 500, bland hvilka 60 äro
segelbura. De förnämsta äro: Öder, som börjar pä Sudeterna, flyter 134 mil och
upplager till höger den från Posen kommande Warta och utfaller vid Stettin uti
Östersjön; E/be, börjar på Riesengebirge, flyter 155 mil, upptager till venster
Moldau och Stude, till höger Havel, och utfaller vid Hamburg i Nordsjön; Weser
uppkommer genom några mindre floders förening, är 70 mil lång och utfaller
nedanför Bremen i Nordsjön; Rhen börjar pä Schweiziska Alperna, går genom
Bodensjön, utgjorde fordom gränsen mellan Tyskland och Frankrike, flyter 100 mil
och upptager !) 1 andra vattendrag, bland hvilka de största äro till höger Eeckar,
Main, Zahn, Ruhr och Uppe, till venster Aar och Mosel, samt utfaller nära
Rotterdam i Nordsjön; Donau, näst Volga den största flod i Euiopa, upprinner på
Kchwarzwald, flyter genom Tyskland, Ungarn och Turkiet till Svarta hafvet, 380
mil, och upptager derunder 120 bifloder, bland hvilka i Tyskland äro till höger
Tech ocli Isar från Baiern, Inn från Tyrolou och Enns från Österrike.
Floden Main var fordom gränsskilnad mellan de nordtyska och de sydtyska
staterna.
Insjöar. I mellersta Tyskland finnas inga sådana, men både i norra
slättlandet och södra berglandet påträffas de i mängd, dock i allmänhet endast små;
den enda af betydenhet är Bodensjön, som ligger mellan Tyskland och Schweiz.
Länder och städer. De hufvudsakligaste liäral- skola i det följande uppgifvas.
Konungariket Preussen, den vigligaste af de tyska staterna, omgifves af
Östersjön, Ryssland, Österrike, Sachsen, Baiern, Hessen, Elsass-Lothringen, Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
