Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gorm den gamle och Tyra Danabod. Biländerna: Färöarna, en ögrupp
belägen i Nordsjön norr om Skottland samt nordvest deri från ön Island.
Fär-Oame äro 22 st. tillsammans vid ungefär lialfva Ölands storlek, och bestS af med en
tunn jordskorpa betuckta klippor, utan skog; bebyggarna, omkring 10,000, aro af norsk stum,
utmurka sig för enkla seder och bokliga kunskaper samt föda sig med fårafvel, fiske och
sjö-fogeljagt; hnfvudorten heter Tliorshavn, belägen på Strömö, den största af öarna. — Island är
ett skoglöst bergland, stort som Göta rike, beläget 120 mil V. från Norge och nära norra
polkretsen, med omkriug 70,000 inbyggare. Reykjavik, med 3,000 in»., är ingen egentlig stad,
men säte för Biskopen och Stifts-amtmannen. Bland Islands berg äro mänga vulkaner, af hvilkn
Hckla och Krabbln äro de märkligaste; dess varma källor omnämnas pä sid. 184. Ön befolkade»
först af Norrmän 874, ocb b&de denna och Färöarne äro gamla Norska kolonier, men
för-blefvo under Danska kronan, dä Danmarks och Norges förening år 1814 upphäfdes. Isländaruc
hafvu mycken bildning, älska högt sina gamla seder, silt urgamla spr&k och sin sagolitteratur,
samt känna ingen ståndsskilnad; deras hufvudsakligaste näringsfång är fiske, jagt och
boskapsskötsel; äkerbruksprodukter hinna sällan till mognad.
I andra verldadelar eger Danmark numera endast de små öarne S:t Thomas,
S:t Croix och S:t John, bland Antillerna i Vestindien, tillsammans af Ii qv. mils yta
med 40,000 inbyggare, samt sydvestra kusten af Grönland, 10,000 inb.
Danmark iir ett slätt lågland, med mycket bördig och väl skött jord, samt frambringar
nästan årligen så väl spanmål som isynnerhet ladugårdsprodukter till utförsel. Uti konstflit
hafva Dunskurnc icke hunnit synnerligt högt, och fabriker äro få, emedan landet saknar jern,
stenkol och vattenfall; i vetenskap och skön konst deremot täflar Danmark med Europas mest
utmärkta stater. Handeln är fri och högst liflig. Religionen är öfvcrallt den
Evaugelisk-Lulher-ska; men undra bekännare ega fri religionsöfning. Regeringen är inskränkt monarkisk, och
representanterna delas i Folketing och Landsting, som hvarje år sammanträda till riksdag.
jSedcrlHnderna. Med detta namn har af ålder betecknats en
landsträcka, belägen mellan Tyskland och Nordsjön, och som skulle kunna anses som
Tysklands vestra kustland, men räknas icke till Tyskland. Benämningen har
påtagligen uppkommit af belägenheten: större delen af landet ligger nemligen så
lågt, att det muste genom fördämningar skyddas från att öfversyämmas af hafvet,
hvilket på sina ställen står ända till 20 fot högre itu marken.
Fördämningarne bestå af dels murade dammar, dels fråu hafvet uppvräkta sandåsar, som
kallas duner, hvilka för att sammanhållas äro planterade med träd och sandrör. Landet är
genomskuret af kanaler, från hvilka vatten oupphörligen pumpas medelst väderqvaruar, och
sålunda hålles marken tjenlig till odling. Floderua, som gå genom landet, ligga äfven högre
än marken, skyddade af dammar, på hvilkas med träti beväxta ryggar landsvägarna framgå;
åkdon begagnas icke, utan resande fortskaffas på båtar, som dragas af hästar.
I äldsta tider tillhörde dessa länder omgifvaude fastland; Romerska kejsaren Alexaudcr lade
landet vester om Rhenfloden till Gallien, det öfriga till Germanien. År 1815 bildades af
Nederländerna ett särskildt konungarike, mtn 1830 delades detta i tväune, genom att Belgien skilde
sig från Holland, förklarade sig för ett eget oberoende rike och valde sig en konung. 1 nyare
geografier, förstås med ordet “Nederländerna" endast Holland.
Konungariket Holland eller Nederländerna, gränsar i öster till Tyskland,
i söder till Belgien, i vester och norr till Nordsjön; areal-innehållet är 600 qv.
mil, således något mindre än Jemtland, och folkmängden beräknas till 4,000,000.
De förnämsta floderna, som gå genom landet till hafvet, äro Rhen, som här
grenar sig och får namnen Waal, Leck, llhein, Vecht och Ijssel (ejfel); Maas som
är 80 mil lång, böljar i Frankrike, genomgår Belgien och utfaller i Holland uti
Nordsjön; Schelde, som äfven flyter från Frankrike genom Belgien.
Provinser. Sådana räknar monarkien 12, nämligen: 1) Nordholland; städer:
Amsterdam, 300,000, egentliga hufvudstaden, en af Europas förnämsta
handelsstäder; Haarlem, 36,000, bekant för sin blomsterodling; Zaandam, med skeppshvarf
och omkring 200 väderqvarnar, 13,000. Byn Broek, nära sistnämnda stad är
bekant för sin utomordentliga renlighet; gatorna äro belagda med glaseradt tegel
och fähusen hafva målade väggar’ och skurade golf, o. s. v. 2) Sydholland. städer:
Haag, 108,000, konungens residens; leijdeu, 41,000, universitet; Rotterdam,
143,000; 3) Zeeland; en mängd öar; på en af dem, Walcheren, staden Middelbur g,
16,000, samt Vliessingen, 12,000, fästning och örlogshamn. 4) Nord-Brabant; stad:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
