Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser: 1) Estremadura, vid hafekusten; städer: Lissabon (Lisboa), 265,000,
hufrud-stad och säte för en patriark; Setubal (S:t Ybes), 16,000, bekant för salthandel.
2) Beira; stad: Coimbra, 15,000, rikets enda universitet. 3) Entre Minho e Douro
(mellan Minho och Douro); städer: Porto eller Oporto, 110,000, stor handel med
portvin; Braga, 20,000, befäst. 4) Traz os Montes, vildt bergland: stad: Braganza,
5,000. 5) Alemtejo; städer: Evora, 12,000; Elvas, 11,000, gränsfästning. 6)
Algarve: städer: Tavira, 10,000; Fa/ro, 7,000 och Lagos, 9,000. 7) Azoriska öarne,
belägna långt uti Atlantiska hafvet, med omkring 300,000 inb.; på den största,
lerceira, är staden Angra, 10,000; två af öarne, Pico och Sd Miguef, hafva vulkaner.
Utländska besittningar: i Asien Goa och Diu på Malabar, Makao i Kina och
en del af Timor bland Sundaöarne; i Afrika Madeira och Cap Yerdsöarne, S:t
Thomas vid equatorn samt landet på nedra Guinea och Mosambik; samman
-räknadt omkring 33,000 qv. mil land med 3,300,000 inbyggare.
Portugal är måhända ännu sämre lottadt än Spanien; metaller finnas i mängd, men bearbetas
föga, och i hela riket tinnes blott en enda masagn; vägar och broar äro fä och nsla, och mellan
de två förnämsta städerna, Lissabon och Oporto, tinnes ingen körväg. Fabriker saknas, åkerbruket
är det sämsta i Europa. Salttillverkning vid hafskusterna samt vinodling äro de enda
näringsgrenar, som något skötas; handeln är i Englands bänder. Folkbildningen är ytterst bristfällig,
och utmärkande drag hos Portugiserna äro tröghet, vidskepelse och smuts. Religionen är den
Romersk-Katolska. Regeringen är inskränkt monarkisk.
Republiken Andorra, en fjälldal på Pyreneernas södra sluttning, 9 qv. mil
i vidd, med 12,000 inbyggare, som lefva af boskapsskötsel och jembereduing,
har sin egen styrelse och står under Frankrikes och Spaniens beskydd.
Republiken ScllTVOiz. Detta till sitt utseende egna land. som äfven
kallas Helvetien, omgifves af Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike; beräknas
i vidd till 750 qv. mil, med omkring 2,700,000 inbyggare. Hela landet är
upp-fyldt af de stora bergsträckor, som kallas Alperna, hvilkas toppar alltid äro täckta
med is och snö; men de trånga dalarna mellan dem prunka i den yppigaste
växtlighet. De namnkunnigaste alperna äro: S:t Gotthard, de höga Berner-Alperna,
som gå nästan midt igenom landet; i söder ligga Penniniska, Lepontiska och
Rhat-tiska alperna, i SY. Jura-bergen. Om några af de högsta bergstopparna se sid.
168. Man räknar inom landet omkring 400 glacierer, tillsammans upptagande
en yta af 175 qv. mil. Från dessa uppkomma en otalig mängd bergbäckar, och
genom deras sammanflytning uppstå flera större floder, deribland Rhen och Rhone.
En mängd insjöar bildas äfven härvid, af hvilka somliga ligga ända till 1,800
fot öfver hafvet. De ställen, der farbara vägar blifvit anlagda öfver alperna,
kallas Bergpass; sådana finnas hufvudsakligast 5: Simplon, S:t Gotthard, Bernhardin,
Spliigen och Julier-Maloggia.
Schweiz är verldsbekant för sina naturskönheter: vilda snötäckta berg, hvars blå isbriiden
i solskenet bjert afsticka mot den litliga erönskan i dalarna, der växterna uppskjuta som i ett
drifhus; spegelblanka sjöar med kala eller yppiga stränder; skummande vattenfall och hiskliga
bergklvftor, de mest praktfulla utsigter m. m. göra landet mycket besökt af främlingar, till hvilkas
beqvämlighet hotell äro anlagda på alla märkvärdiga ställen.
I politiskt afseende indelas Schweiz i 22 särskilda stater, kallade Kantoner,
hvilka hafva hvar sina lagar och styrelser; men allas angelägenheter skötas af
en Förbundsförsamling, kallad Schweiziska Edsförbundet, som har sitt säte i Bern.
Dessa 22 Kantoner, af hvilka de flesta hafva samma namn som staden eller
huf-vudorten, äro följande: 1) Bern, den folkrikaste; i östra delen ligger Haslidalen,
hvars invånare till bruk och klädeårägt hafva någon likhet med Svenskania,
och påstå sig härstamma från Sverige; staden Bern, 36,000 är förbundets
huf-vudstad. 2) Ziirich; staden, 57,000, har god handel, fabriker m. m. 3) Luzern,
staden 15,000. 4) Eri, hufvudort Ältdorf, 2,000. 5) Schtcyz, hufvudorten, 5,000,
6) Unterwa/den, hufvudort Stanz, obetydlig. 7) G/arus, hufvudorten obetydlig.
8) /rug, minsta kantonen, hufvudorten obetydlig. 9) Freiburg, staden 11.000.
10) Solothurn, staden 5,000. 11) Basel, staden 45,000. 12) Shaffhausen, huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
