Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Insjöar. Sådana finnai i stor mängd, såväl på låg- som höglandet; deras
vatten är i allmänhet salt. emedan jorden är saltaktig och många af sjöarna icke
hafva något afiopp. Ue förnämsta äro: Kaspiska hafvet, på gränsen till Europa,
är 158 mil lång och 50 mil bred, med en yta ungefar så stor som Östersjöns.
Aral, öster om Kaspiska hafvet, 80 mil lång och 30 mil bred. Bajkal, på
Sibiriska bergskedjan, 80 mil lång och 10 mil bred. Döda hafvet, i Palestina, har
sitt namn deraf, att på dess stränder finnas nästan inga hvarken djur eller
växter; ur vattnet uppflyter en mängd jordbeck, hvaraf sjön äfveu kallas Asfaltsjön.
Kaspiska hafvet upptar liera större och mindre floder, som deri utfalla, men har intet synligt
aflopp och kan ej heller hafva nägon underjordisk förbindelse med vcrldshafvet, emedan dess yta
ligger 95 fot lägre än Svarta hafvets. Döda hafvets yta ligger ända till 1220 fot lägre än
Medel-liafvet, och har således dermed ingen gemenskap. Aralsjön ligger ungefär jemnhögt med
Medel-hafvet, emottar, liksom de båda förutnämnda, åtskilliga floders vatten, utan att något aflopp kan
synas. Samma förhållande är äfven med de på Hög-Asien befintliga sjöarna Van, Urmia, Harnun,
Lop, Balkasj, m. il., och alla dessas vatten måste således bortgå endast genom afdunstniug.
Ilnjkal deremot har aflopp, äfvensom många andra.
Floder. Erån vestra Hög-Asien komma endast få, emedan nederbörden är
ringa pä dessa högslätter; i östra delen deremot äro de både många och stora.
i)e märkligaste äro följande: Kisil Irmak, i Mindre Asien, utfaller i Svarta
hafvet; Aras, i Kaspiska hafvet; Eufrat, förenar sig med den östligare flytande Tigris
och kallas derefter Sjat el Arab, är 201 > mil lång och utfaller i Persiska viken;
alla dessa floder börja uti det i Asiatiska Turkiet belägna Armeniens högland.
Indus eller Sind, börjar pä Himalaja, flyter 340 mil och utfaller i Arabiska
hafvet. Ganges upprinner på Himalaja, är 300 mil lång, utfäller i Bengaliska
viken; der, nära bredvid, utmynnar äfven Bramaputra, en likaledes frän
höglandet kommande större flod. Iravaddi flyter genom Tibet och Ostindien, 450
mil, och utfäller i Bengaliska viken. Genom östra Indiska halfon gä från
Hög-asien till hafvet många floder, de flesta med obekanta källor, följaktligen äfven
okända till sin längd; sådanu äro Salnän, Menam och .1 fäkong. Hoang-ho
(gula floden) i Kina utfaller i Kinesiska hafvet. Amttr flyter genom
Mandsju-riet och utfaller i Japanska hafvet. Uti Sibirien finnas mänga floder, som alla
utfalla i Ishafvet; de största äro följande tre, som alla börja på Sibiriska
bergskedjan; Lena, 490 mil lång; Jenisej, gamla verldens största flod, 585 mil lång,
upptager Angara, llajkal-sjön» aflopp; Obj, 570 mil lång. förenar sig med Irtisj,
Tobol och åtskilliga mindre bifloder.
Asiens befolkning uppskattas till 800 millioner, och bland dem förekomma
alla mennisko-racer (sidd. 230, 231), med undantag af Amerikaner och Negrer.
Kristendomen lärer räkna bortåt 13 millioner bekännare, mest i turkiska och
ryska länderna; långt talrikare äro Mohammedanerna; uti de östligare
länderna råda två hedniska läror, kallade Brahrnaism och Buddha/sm; i Sibirien
rent afguderi.
Den historiska indelningen af Asien upptager följande länder:
Osmsiniska Turkiet eller Asiatiska Turkiet. Gränsar till Medelhafvet,
Svarta hafvet, Kaukasus, Persien och Arabien; innehåller de för oss i så väl
bibliskt som rent historiskt afseende märkvärdigaste orterna och indelas i
nedan-nämnda landskap:
Mindre Asien eller Anaäoli, är benämningen på en halfö eller landtunga,
som från Armenien och Syrien utskjuter mellan Medelhafvots ’östra ända och
Svarta hafvet; dess mot Arkipelagen vettande kust benämnes af Européerna Levanten
och har af ålder ansetts som en af de herrligaste traktor på jorden. Städer: Smyrna,
150,000 inv., vid Medelhafvet, förnämsta handelsstaden i vestra Asien och
medelpunkten för Europas handel på Levanten; Tarsus, 30,000, i en rik
kopparbergslag vid Medelhafvet; Skutari, 100,000, vid Bosporen, förstad och
begrat-ningsplats åt Konstantinopel; Bnma. 60,000, fabriker och sjöskumsgrufvor; Manissa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
