Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inloppet Hudsons sund; Lawrenceviken, mellan Canada och Newfoundland;
Mejikan-ska viken och Caribiska hafvet, mellan Norra och Södra Amerika; Maracaibosjön,
vid Brasilien; Magalhaens sund, mellan Amerikas södra ända och Eldslandet. Uti
Stora Oceanen: Panama-viken. vid Panamanäset; California-viken eller Purpur hafvet,
160 mil lång, mellan Californien och fasta landet; Beringshafvet, som längst i
norr skiljer Amerika från Asien «ch genom det 6 svenska mil breda Berings sund
sammanhänger med Ishafvet.
Insjöar, Floder. Särdeles nordliga delen af Amerika är mycket rik på stora
insjöar; bland dessa framstå: Ofre sjön, en af de största på jorden, 1,908 qv.
mil; MichigUn-sjön och Huron-sjöti, hvardera något mindre; alla tre dessa äro
egentligen blott en, delad af inskjutande landtungor och liggande omkring
■500 fot öfver hafvet; från Huron går en ström till Erie-sjÖn, och derifrån
flyter den 9 mil långa Niagara-floden, som har det namnkunniga fallet Niagara,
165 fot högt, der man beräknat att 600,000,000 kannor vatten störta ned
hvarje minut; nedom fallet är Ontario sjön, livarest Laicrence-floden börjar och utfaller
i Lawrenceviken. Stora Björn-sjön och Slaf-sjön, hvilka genom Mackenzie-floden
utgjuta sig i Ishafvet. Winipeg-sjön utrinner genom Nelsoti-floden i Hudsonviken.
Missisippi, som utfaller i Mejikanska viken, är en af de vidsträcktaste floder på
jorden; dess längd beräknas till 800 mil, och derunder upptagas en stor mängd
bifloder, af hvilka de ansenligaste äro Missouri, Arkansas, och Ohio. Rio del Norte,
280—300 mil lång, utfaller äfven i Mejikanska viken. Colorado utfaller i innersta
hörnet af Californiaviken, och Oregon eller Colunibia i Stora Oceanen. — Södra
Amerika bar jemförelsevis mindre antal insjöar, och bland sådana nämnes här
ondast Titicaca, i landskapet Bolivia, något större än Yenem, ligger 12,000 fot
öfver hafvet, och saknar aflopp; på floder finnes deremot stor rikedom, och bland
dessa den största flod på jorden, nämligen Marahon (maranjong), vanligast kallad
Amazon-floden, i Brasilien; dess längd är 720 mil, alltså mindre än Missisippis,
men dess vattenmassa är ojemfÖrligt större, emedan den upptagar mer än 60
bifloder, af hvilka flera, såsom Madeira, Xingu, Rio Negro, hvardera kunna
jem-föras med Donau eller Volga; man anser en sträcka af 10,000 mil vara
segelbar, sammanräknadt hufvud- och bifloderna, och att området upptager nästan en
tredjedel af hela Sydamerika. Af de öfriga större floderna äro mest
anmärkningsvärda, i norr Magdalena, som utfaller i Caribiska hafvet, och Orinoco, med
utlopp i Atlantiska hafvet, samt söderut San Fransisko; alla dessa täfla i
vatten-rikhet med Europas största floder. Rio de la Plata (på svenska Silfverströmmen)
är namnet på det långt söderut belägna gemensamma utloppet för floderna
Paraguay och Uruguay.
Lawrenceflodeu är alltid nästan lika bög; meu de.öfriga liafva periodiska flöden efter
årstiderna, liksom Nilen. Den vattenmassa dc utgjuta i hafvet är ofantlig, och deras ström är
inärkbar långt från land; Mnranon kännes 70 mil till sjös, och sjömannen seglar i sött vatten
långt förr än han får land i sigte.
Landet. Genom hela Amerika, närmare vestra kusten, sträcker sig den
bergskedja, som kallas Cordillererna eller Anderna, hvaraf bildas högslätter här
och der ; men derjemto finnas äfven stora lågländer, beväxta dels med
ogenomträngliga urskogar, dels med högt gräs. På många ställen finnas äfven vulkaner.
Inbyggare. Med undantag af den Malajiska racen finnas här för närvarande
alla menniskostammar: af den Kaukasiska räknas Europeer af alla nationer,
tillsammans omkring 50 millioner, hvilka undanträngt ur-inbyggarne, den röda racen,
så att dessa endast räkna 10 å 12 millioner, boende i det inre landet; Grönländare
eller Eskimåer bebo polartrakterna; af Mongoliska racen liafva Kineser börjat
uppträda vid vestra kusten, och Negrer finnas i mängd, hitförda frän Afrika som
slafvar och nu frigifna. Derjemte finnas blandnings-racer, med olika
benämningar: afkomlingar i första led af hvita och negrer kallas Mulatter; af livita
och röda Mestiser; af röda och negrer Zambos eller Chinos. De menniskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
