Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrtelge. 1.880, sjöstad; Vaxholm, 1,280, Tid inloppet till Stockholm; Sigtuna,
600. rid Mälareviken Skarfveu. Uti Södertörn: Södertelge, 3,500, vid kanalen
af samma namn.
Östhammar, anlagdt före år 1300, och det närbelägna Öregrund, anlagdt 1491, hnfva
gemensam borgmästare; fordom temligen blomstrande, brändes de bägge af Ryssarne 1719, och hafva
sedan ej förmått repa sig. — Norrtelge var först marknadsplats, sedan köping; blef stapelstad år
1622. — Vaxholm börjades 1549 och kallades först Mariestad efter drottning Maria Eleonora,
men tick sedan namn efter den närbelägna fästningen, anlagd af Gnstaf I 1549 och förstärkt nf
Gnstaf II Adolf. — Sigtuna är en af rikets äldsta städer, enligt sägen först anlagd af Oden eller
Sigge Fridnlfsson på den plats, som kallas Forn-Sigtuna, der nu säteriet Signildsberg ligger; sedan
denna stad blifvit förstörd af norska prinsen Olof Haraldsson, uppbygdes den på sin nuvarande
plats af Olof Skötkonung och steg till florerande storlek och rikedom; härjades af Esterna 1188,
men repade sig åter och fortfor att blomstra, till dess Stockholm anlades, hvarefter den småningom
förföll och kan för närvarande knappast anses såsom stad. — Södertelge är anlagdt före
1200-talet, fordom ansenligt, med ett slott, Karlsholm eller Telge-hus, efter Ryssarnes härjningar 1719
obetydligt, men har genom kanalen och en vattenknr-anstalt nu gått framåt.
För öfrigt märkes inom länet: Haga, kungl. lustslott, med en omgifvande vacker park, bygdes 1786 af
Gustaf III. Ilosendal, en på Djurgården vid Stockholm belägen kungl. villa. Ulriksdal, kungl. lustslott, upp-
Sgdt af grefve Jakob De la Gardie och kalladt Jakobsdal, inköptes af kungl. familjen 1669 ocli flck namn
er Karl XI:s tidigare aflidne son Ulrik, inrättades 1823 till inyalidhus, hvilket sedan upphört. –
Drottningholm, kungl. lustslott på Lofön i Mälaren, grundlagdt 1661 på en plats som fordom kallats Torfvesund. —
Rosersberg, kungl. lustslott, kungsgård sedan 1762, förr kalladt Xorsa. — Svartsjö, kungsgård på den i Mälaren
belägna ön Svartsjölandet, fordom kallad Färingsö eller Kämpaö, tillhörde Upsala öde, fick af Sten Sture d. ä.
ett munkkloster, hvilket af Gustaf I gjordes till kungsgård. — Bland större egendomar ligga här äfven
Lindholmen, Gustaf Vasas födelseort, och Rydboholm, der han uppfostrades. — Gustaf sberg, på Venudön,
porslins-bruk, anlagdt 1827. — Tumba, i Södertörn. Riksbanken tillhörigt pappersbruk, der papperet till våra
pen-ningesedlar tillverkas. — Grisslehamn, vintertiden öfverfartsort till Finland. — Dalarö, badort.
Upsala Län, mellersta delen af Upland, utgör omkring 48 qv. mil, och har
111,000 inbyggare, indelas i 13 härad, 6 fögderier och 3 domsagor samt räknar
59 pastorat och 86 kyrksocknar, deri bland 2 stadsförsamlingar och 5 brukskapell.
Städer: Upsala, 15,700, Landshöfdinge-residens, Erkebiskops-säte, Universitet,
jemte många andra skolor och läroverk; Enköping, 2,600.
Upsala började anläggas år 1270 på den plats, som kallades Östra Aros (ö. åmynningen),
och akademien grundlädes år 1477. Härvarande domkyrka är den största i riket, påbörjad 1289,
invigd 1435. Äfven sedau Stockholm blef konungaresidens, fortfor Upsala att rara kröningsstad,
och den sista, som bär kröutes, var Ulrika Eleonora; många riksmöten hafva bär också blifvit
hållna, bland hvilka det som 1593 befästade reformationen, intager främsta rummet. Större
eldsvådor åren 1702, 1766 och 1809 hafva mycket förändrat stadens första utseende. — Enköping
omtalas redan på 1100-tnlet, skall under hednatiden varit säte för en fylkeskonung och under
katolska tiden haft 3 kyrkor och 2 kloster.
I.änets öfriga märkvärdigheter äro: Gamla Upsala, nu en landskyrka, onligt sägen bygd på samma grund
som dot beryktade otfertemplet, hvilket förstördes 1085; nära kyrkan ligga de namnkunniga Upsala Högar,
forntida regenters grafvårdar. — .Mora Stenar, vid hvilka fordom Svea konungar blifvit valda och hyllade.
Uåluna, fordom en historiskt beryktad kungsgård, nu en bondby. — Gata-skogen, fältslag 1865. — Stilket eller
Almare-Stlik, fordom bofästadt slott vid en vik i Mälaren, tros varit uppbygdt till skydd för städerna Sigtuna
och Upsala, sista gängen förstördt 1518. — Örbyhus, Erik XIV:s dödsort. — Skokloster, först munk-, sodan
nunnekloster; slottet grundlädes 1619 och uppfördes för byten från 30-åriga kriget. - Dannemora grufvnr,
b varur fås det bästa Jern man känner. — Löfsta, Sverlgos största Jernbruk. — Söderfors, jornbruk och ankarsmedja.
Nyköpings Län innefattar Södermanland, med undantag af Södertörn,
upptager 57 qv. mil med 147,200 inb., indelas i 4 fögderier, 10 härad och 2
domsagor samt räknar 57 pastorat och 96 kyrksocknar, utom 2 kapell och 1
bruks-kyrka. Vid länets södra sida ligger Kolmorden, gräns mot Östergötland;
nord-vestra trakten kallas Ilekarne, och sydvest derom ligger Vingåkers-bygden. Städer:
Nyköping, 4,800, Landshöfdinge-säte; Trosa, 550; Mariefred, 810; Strengnås, 1,600,
Biskops-säte; Torshälla, 900; Eskilstuna, 8,200. Köping: Malmköping, 500.
Nyköping är anlagdt före 1200-talet, hadc i katolska tiden ett rikt kloster och ett befäst
slott, Nyköpingshus, ryktbart i Svenska historien, hvilket nedbrann 1643 och jemte staden
förstördes af Ryssarne 1719. — Trosa, vid saltsjön, anlagdt före 1200, en half mil längre upp åt
landet, flyttades på 1600-talet till sin nuvarande plats; har alltsednn Ryssarnes härjningar varit
obetydligt. — Mariefred uppstod i följd af ett här anlagdt och 1504 invigdt kloster och fick
stadsprivilegier 1505; har aldrig hunnit någon större utveckling. — Strengnäs .är en urgammal
stad vid Mälaren; på stället var i hednatiden ett offerställe, der en kristen lärare, S:t Eskil,
blef stenad till döds är 1129; sedan 1291 har hur varit biskopssäte. — Torshälla är en gaminal
offerplats kallad Torshag, privilegierad som stad 1317v — Eskilstuna har fått namn efter den
vid Strengnäs mördade Eskil, som här blef begrafven. Ar 1654 erhöll en Lifflöndare, Reinhold
Rademacher, frän Riga, af Karl X privilegium ntt här anlägga manufakturverk för jern- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
