Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver Hellespouten. Han beslöt nu att återtåga hem: bryggan var verkligen af
stormar sönderbruten, och han måste i en fiskarbåt låta sätta sig öfver det sund,
hvaröfver han fört en så väldig här. Han qvarlemnade 300,000 man, som skulle
fullborda Greklands kufvande, men äfven dessa måste slutligen lemna landet, och
friheten och sjelfständigheten var betryggad, så väl i sjelfva Grekland som dess
kolonier i mindre Asien. Xerxes blef mördad, 465 f. Kr., hvarefter Persiska
riket började allt mer och mer att försvagas, till dess det 330 f. Kr. förstördes af
Makedoniske konungen Alexander. Siste Persiske konungen var Darius Codomannus.
Makedonien. Efter Persiska krigets slut uppblomstrade väl inom Grekland
konster, vetenskaper och litteratur, men genom inbördes oenigheter staterna emellan
blef landet derjemte i hög grad’forsvagadt. Af dessa förhållanden begagnade sig
Filip, en klok och förslagen man, som blifvit uppfostrad i Thebe, der han
in-hemtade Grekernas så väl bildning som krigskonst. Efter en äldre broders död
blef han först regent och sedan konung uti Makedonien, ett hittills föga bemärkt
rike, beläget norr om Grekiska staterna, men icke räknadt bland dessa. Efter att
först hafva ordnat sitt eget rikes vanvårdade angelägenheter, förstod lian ömsom
genom krigskonst, list, öfvertalniug och mutor så inverka på de oeniga Grekerna,
att han slutligen hade dem alla under sin spira. En enda man, Demosthenes
Athens störste vältalare, hade uppträdt till Grekiska frihetens försvar och med
sin lågande vältafighet, som liknades vid ljungelden, varnat sina landsmän för
Filips ärelystnad och flera gånger tillintetgjort.hans planer; men vid ett taltslag
emellan Makedonier och Athenare 333 f. Kr. segrade Filip genom sin
öfver-lägsna krigskonst, och sedermera återvunno Grekerna aldrig mera 3in forna
sjelf-ständighet. Men Filip begagnade segern med sin vanliga klokhet, ingick fred pa
de billigaste vilkor och anförde, att allt hvad han hittilis gjort ej åsyftat
någonting annat, än att bereda Grekerna ett gemensamt hämdkrig mot Persien.
Härigenom vann han till den grad deras förtroende, att på ett möte i Korint, dit
ombud från alla Greklands stater på hans kallelse mangrannt infunno sig, Filip
blef utsedd till öfverfältherre, med rättighet att bestämma huru mycket penningar
och manskap hvarje stat skulle lemna till företaget. I glädjen öfver att nu kunna
bestämma öfver Greklands härar och staters ö4on, anstälde han en fest till firande
af sin dotters bröllop, hvarvid han af en bland sina lifdrabanter, Pausanias, blef
mördad, 336 f. Kr., 47 år gammal.
Hans son Alexander, då ‘20 år gammal, mottog nu regeringen. Samma natt
han blef född afbraun det praktfulla Dianas tempel i Efesus, och denna händelse
gaf folket anledning att tro honom blifva en stor verldsförhärjare. Den store
filosofen Aristoteles blef hans lärare, liedan som barn vägrade han att vid de
olympiska spelen täfla med andra än konungar och gret öfver att han icke ännu
eröfrat ett enda rike; hans far inkräktade allt ®ch lemnade ingenting öfrigt åt
honom. Vid underrättelsen om Filips död gladde sig hans fiender; men Alexander
förde spiran med klokhet och kraft, straffade sin faders mördare och undanröjde
dem af sin slägt, som möjligen kunde göra honom tronen stridig. Då han var
på ett tåg åt Donau, uppkom ett rykte att han stupat, hvarvid Thebe reste sig
och nedgjorde den dervarande makedoniska besättningen; full af vrede återkom
Alexander, lät i grund förstöra hela staden, blott med undantag af det hus, som
tillhörde skalden Pindaros; de 30,000 invånarna såldes till slafvar. Nu böjde
sig hela Grekland för segrarens vilja, och på ett nytt möte i Korint erkändes
Alexander som öfverfältherre för det af fadern förberedda kriget mot Persien.
Hela sin enskilda förmögenhet skänkte han åt sina krigare, och på fråga hvad
han behöll för sig sjelf, svarade han: “Hoppet!“ I spetsen för 40,000 öfvade
krigare gick han derpå öfver till Mindre Asien, hvarest då regei-ande Persiske
konungen Darius Codomannus uppstält en här af 100,000 man och gifvit sina
höfvitsmän befallning att tillfångataga den Makedoniska pojken, aga honom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
