Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
död 661. Under alla dessa utbredde sig Arabernas eller, som de nu kallades,
Saracenernas (Österländingarnas) svärd öfver kringliggande länder. Ingenting
förmådde motstå de af religions-fanatism uppeldade krigarskaror, som föraktade
döden i den öfvertygelsen, att de i den skulle vinna det utlofvade paradiset,
hvilket de med striden förtjenade. Grekiska kejsaren, som ville försvara sina
Asiatiska länder, sände mot dem en här af 70,000 man, men denna blef totalt
slagen och förstörd 636. Syrien med Mesopotamien och Palestina intogs,
äfven-som hela Persien. Samtidigt härmed inkräktades äfven Egypten.
Då Saracenerna inkräktat de Asiatiska länderna, försökte de äfven intränga i
Europa, intogo åtskilliga öar i Medelhafvet och belägrade flere gånger
Konstan-tinopel; men denna stad räddades genom den af Callinicus uppfunna så kallade
Grekiska Elden, som brann under sjelfva vattnet och efter viss beräknad tid gaf
häftiga explosioner, iled denna förstördes Saracenernas flottor, så att Grekiska
kejsardömet blef Europas skyddsvärn mot de vilda Arabernas eröfringslystnad.
I Afrika deremot hade de bättre framgång; från Egypten trängde de genom
sand-öknarne in på Medelhafskusten och öfversvämmade hela detta bördiga land,
intogo Kartago 698 och sträckte sitt välde ända till Vesterhafvet vid Atlas. De
i dessa ländfer infödde stammar, Berbema och Mohrerna, dödades eller gjordes till
slafvar; men här liksom i öfriga intagna länder fingo invåname bibehålla sina
befattningar och egodelar, så framt de ville antaga ifohammeds lära samt erkänna
kalifens öfverhöghet. Kaliferna af Mohammeds ätt hade liksom han sitt residens
i Medina; men inre oroligheter uppstodo, hvarvid Ali blef mördad och ståthållaren
i Syrien Moavia 661 bemäktigade sig regeringen och blef stamfader för en ny ätt,
kallad Omajaderna. Han flyttade regeringens säte till Damaskus, hvilken stads
omgifningar för sina naturskönheter och sin bördighet alltid varit betraktade som
Asiens paradis. Moavia dog 680, och hans ätt bibehöll sig vid kalifatet till år
750. Denna familj kunde likväl icka tillvinna sig de “rättrognas1* kärlek;
sistnämnde år uppreste sig afkomlingarne efter en Mohammeds farbror Abbas, deraf
kallade Äbbasiderna, öfvervunno och dödade den siste kalifen af Omajaderna
Mervan II och hela hans ätt, med undantag af en enda vid namn Abderrhaman,
hvilken flydde till Spanien, öfvertog styrelsen öfver de redan 711 dit öfverkomna
Mohrerna och upprättade här ett eget kalifat, oberoende af det Asiatiska. De
första kaliferna af Äbbasiderna flyttade residenset till Bagdad vid Tigris, hvilken
stad blef en af de största och praktfullaste på jorden. Bland de här regerande
kaliferna blefvo de namnkunnigaste: Al Mansur, död 775; Ilarun al Raschid, död
809; hans son Al Mamun, död 833, Al Motassem. död 842.
Vid denna lid inträffar Arabernas lysande period; kalifernns välde var det vidsträcktaste på
jorden; från Indiens och Tartnriets gränser till Gibraltars snnd utgjorde det öfver 200 dagsresor
i längd och bredd. Den prakt, knlifen vid hofvet i Bagdud utvecklade, var oerhörd; öfver
160,000 man i guld- och. silfverrustningar utgjorde hans garden, somnppstäldes kring hans palats,
då främmande sändebud inträffade, och den glans, som der öfverallt var rådande, gaf rika ämnen
åt den arabiska poesiens lifliga målningar, och härifrån härleda sig bland mycket annat de äfven
hos oss bekanta underbara ekildringarne uti “Tusen och en natt“. Numera hade krig och
eröf-ringar upphört ntt vara Arabernas rådande böjelse; smaken för fredliga yrken utbredde sig hos
nationen, och vetenskapemn, som förut varit okända hos de själfulla och lifliga, men råa och
vilda Araberna, började af dem flitigt idkas; Grekernas vetenskapliga skatter öfversattes på deras
språk och förklarades; snart blefvo Araberna den tidens mest bildade folkslag och Europas
läromästare i flere vetenskapsgrenar, såsom matematik, naturkunnighet och läkarekonst.
Detta en tid så blomstrande rike egde icke länge bestånd; liksom förut med
Makedoniska, Romerska m. fl. välden, låg äfven här i sjelfva dess kraftfullhet,
d. v. s. dess storlek, fröet till dess upplösning, lledan under Al Motassems tid
började Emirerna (Ståtbållarne) i de olika provinserna hvar för sig att herska
oinskränkt och endast till namnet erkänna kalifens öfverhöghet. För att bevara sin
makt och kunna tukta de upproriska emirerna, inkallade då kalifen ett främmande
folk, som efter sin stamort. Turkestan blefvo kallade Turkar. Af bland dessa valde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
