Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böcker af svenska författare från denna tid; de, som finnas, omkring 160 stycken,
hafva tämligen rent språk; men innehållet höjer sig sällan öfver medelmåttan.
Denna periods mest beryktade författare och deras arbeten äro:
Konung Gustaf I: Bref till Olaus Petri. En Petri, Laurentius, erkebiskop, f. 1499, d. d. 26
liten Rimkrönika. Tal. Förordningar. okt. 1573: Psalmer. Bibelöfversättning. Svensk
Konung Erik XIV: Psalmer. Förordningar. Krönika. Bref.
Verser till Karin Minsdotter. Petri, Olaus, pastor i Stockholms Storkyrka, född
Konung Karl IX: Rimkrönika. 1 1497, död den 10 april 1552: Psalmer och
Konung Gustaf II Adolf: Tal. Visor. gndeliga visor. Tobic Comedia. Domarereglor.
Buneus, Johannes, riksantiqvarie, f. 1568, d. d. Svensk Krönika.
22 okt. 1652: Nymäre-visor. Abc-bok. : Svart, Peder Andersson, biskop i Vesterås, d. 1562:
Messenius, Johannes, assessor, 1’. 1579, d. d. 8 | Krönika öfver Gustaf 1.
febr. 1637: Skådespelen Disa, Svanhvita, Sig- Tegel, Erik Göransson, kammarråd, d. d. 12 febr.
nil!. S:t Britas krönika. I 1636: Gustaf 1:8 och Erik XIV:9 hist.
Stjernhjehnska ‘perioden. Nu började snart en allmännare kännedom af den
gamla litteraturen att sprida sig, hufvudsakligast genom de under Gustaf Adolfs
och Kristinas tider inrättade gymnasierna; sydligare länders vitterhet blefäfven
mera känd under svenskarnas segertåg genom Europa och deraf växande
förbindelser med främmande makter. Ilärtill kom, att lärdom och vitterhot
gynnades af de maktegande, såsom drottning Kristina, Per Brahe, Magnus Gabriel
de la Gardie m. fl. Dessa sammanlagda orsaker verkade en ökad lifligliet inom
svenska litteraturen, dock mest beståondo af öfversättningar och efterhärmningar
af andra länders snillefoster. Snillet Stjernhjelm sökte väl att utveckla en
egentlig nationel vitterhet; men hans eftorträdarc voro verket icke vuxne, hvartili
måhända det ännu icke utbildade språket var förnämsta orsaken. Emellertid
föranledde flera samtida psalmförfattare, att en psalmbok till bruk vid allmänna
gudstjensten kunde utgifvas år 1695. Denna tids författare äro:
Arrhenius, Jakob, professor, f. 1622, d. 1725, f. d. 19 maj 1619. död d. 26 mars 1684:
Psalmer. Svenska språkets klagomål. Venerid.
Brenner, Sojia Elisabeth, född Webcr, 1659, d.
d. 14 sept. 1730; Frälsarens Pinohistoria.
Bröllops-, Graf- och Lyckönsknings-skrifter.
Columbus, Samuel, kanslist i antiqvilctskolleg., f.
1642, d. i juli 1679: Bibliske Verid. Oder.
MElro och Roinål. Psalmer.
Eurelius, Gunno, adlad Dahlstjerna, f. 1658, d.
1709: Kungaskald. Den trogne herden. Göta
kämpevisa om Hr Peder. Hjelteqvad.
Rudbeck, Olof d. ä., professor, f. 1630, död 1702:
Atlantika.
Rudeen, Torsten, biskop i Linköping, f. d. 9
mars 1661, d. d. 9 sept. 1729: Astrilds krig.
Fägnesånger.
Runius, Johan, f. d. 1 juni 1679, d. d. 1 juni
1713: Dudaim (Andliga blommor, Verldsliga
liljor, Sinnekryddor). Resa till Dalarön.
Rydelius, Anders, biskop i Lund, f. d. 24 aug.
1671, d. d. 1 maj 1778: Förnuftsöfningar,
Sedebok, Sånger.
Frese, Jnkob, död 1729: Passionstankar. And-
liga betraktelser. Landtlefveruets Ijnflighct.
Johansson, Lasse (Lucitlor), död 1674: Helicons ’■ Spegel, llaqvin, erkebiskop, född i Ronneby d.
Blomster. Psalmer. Tillfnllighetsstycken. 14 juni 1645, d. d. 17 april 1714: Guds verk
Kol modin, Olof, prost, f. 1690, d. d. 8 april och hvil«. Himmelsk Brudekammar. Riddar
1753: Själens Rökelsekar. Andelig Dufvoröst. | Högmod oeh Nedfall; Svensk Ordbok. Svensk
Biblisk Qvinnospegel. Biblisk Mnnnaspegcl. Kyrkohistoria. Psalmer
Lagerlöf Petrus, professor, f. d. 4 nov. 1648, , Stjernhjelm, Georg, assessor, född d. 7 aug. 1598,
d. d. 7 januari 1699: Sång till Elissnudra. död d. 22 nov. 1672: Hercules. Sonetter.
Om svensk Ortografi. Strödda poemer. Balletter. Svea och Göta Målets Fatebur.
Legoncrona, Kristoffer, död 1710: Tvänne herdars i Bröllops-bcsvär. Öfverskrifter.
samtal. Sonetter. Svedberg, Jesper, biskop i Skara, f. d. 28 aug.
Liljestedt, Johan, riksråd, f. d. 14 juni 1655, I 1653, d. d. 26 juli 1735: Ungdoms regel och
d. d. 26 sept. 1732: Den nyfödde, korsfäste ’ Ålderdoms snegel. Psalmer. Schibboleth, eller
och uppståndne Kristus. Iris’ afresa. Svenska språkets rvcht och richtighet. Svensk
Lindschöld, Erik, president i lagkommissionen, | urammatika.
född d. 2 febr. 1634, d. d. 11 juni 1690: i Trietrald, Samuel, von, född d. 1 maj 1688, d.
Den stora Genius. Tillfälligbets-poemer. j d. 23 jan. 1743: Lärospån i svenska
Skalde-Peringskiöld, Johan, kansliråd, död 1720, ntgaf konsten. Satir mot våra dumma poeter.
nordiska sagor. Werwing, Jonas, assessor, död 1697: kon. Sigis-
Rosenhane, Gustaf, president i Dorpts hofrätt. I munds och Karl IX:s historier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
