Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligionsbekännare frihet, och de öppna krigen upphörde, fastän ofördragsamheten
mot olika tänkande derfor icke var slut, utan äfven sedan alltjemt fortfarit.
Do kristna folk, som afskuddade sig påfviska läran, kunde lika litet som de första kristna
förena sig om gemensamma religiösa åsigter. Icke nog att de delnde sig i de nämnda tvännc
stora klasserna Lutheraner och Reformerta; inom dem ha uppstått snart sagdt oräkneliga sekter,
med hvar sina påståenden om kristendomens rätta begrepp, och hvilka alla fördömt samt hatat
och förföljt hvurundro. Bland dessa äro följande de namnkunnigaste: Vederdöpame uppstodo redan
i Luthers tid och fingo sitt uamn deraf, att de förkastade barndopet och omdöpte hvarandra vid
mogen älder. Alla begär nusågos af dem såsom gudomliga ingifvelscr, hvadau lagbrott och alla
slags styggelser utan betänkande begingos. Baptisterna, som i vära dagar icke obetydligt utbredt sig
äfven hos oss, äro en ([varlefva af vederdöparne, hvilka derjemte haft flere grenar, hvaribland
Sabbatharier, som likt judarna hade lördagen till helgedag. En ny symbolisk bok,
Concordiefor-meln, uppsattes af Jakob Andrew, kansler i Tiibingen, och stadfiistades af kurfursten August den
28 maj 1577; enligt denna är menniskan efter syndafallet alldeles oförmögen till något godt, har
väl fri vilja, men endast till att göra det ouda, och kan ej det ringaste bidraga till sin salighet
eller omfatta den henne erbjudna nåden, hvilken endast genom Kristi förtjenst kan komma henne
till del. Tvärt emot denna förnuftslösa och den gode skaparen hädande lära stå de vid samma
tid uppträdande Socinianerna, efter Lmlitis Sociuus, adelsman från Sienn i Italien, död 1562, och
hans brorson Faustus Sociuus, född 1589, död 1604; dessa lärde, att uti gudomen är blott en
person, att Jesus var Guds son, men underordnad fndren, att den helige ande endast var Guds
kraft m. m., att ingen arfsyud finnes, ntt menniskan har förmåga till både godt och ondt, att
återlösningen ej består i ntt Jesus blcf död, utnn deri, att han visat vägen till bättring och ett
nytt lefverne, hvilken väg menniskan liar förmägn att följa, samt att sakramenterna äro blotta
ceremonier, som gerna kunde nfskaffus. Qväkarnes lära stiftades af en skomakarelärling Georg
Fox, son till en sidcnväfvnre i engelska grefskapet Leicester, född 1624, död 1691; vid 19 års
ålder inbillade han sig hafva fått gudomliga uppenbarelser och började predika mot presterskap
och mot krig snrnt fick snnrt många anhängure som kallade sig vännerna eller ljusets barn; men
af sin lära om nödvändigheten ntt biifva för Herran fingo de namnet Qväkare (darrare), af eng.
quaker. Deras lära grundar sig på menuisknns inre ljus och en fortgående gudomlig uppenbarelse,
i följd hvaraf livar och en, man eller qvinnn, som känner sig inspirerad, må uppträda som talare;
särskildt prestestånd förkastas, äfvensom kyrkor, dop och nattvard jemte andra religiösa
handlingar, de afläggn aldrig ed och deltaga ej i krig, men föra ett i seder och redlighet ytterst strängt
lefnadssätt; de finnas endast i England och Amerika. Herrnhutare, hafva sitt namn af det pä
godset Berthelsdorf8 i Tyskland egor belägna Hutberget, i hvars grannskap godsets egarc, grefve
Nikolaus Ludvig von Zinzendorf, en fantastisk religioussvärmare, född den 29 maj 1700, död den
9 maj 1760, lät anlägga en by, kallad Herrnhut, hvarest han stiftade en egen kyrka, benumnd
evangeliska brödrafOrsamlingen, hvilken sedan utbreddes till många andra länder och äfven hit till
Sverige; den bekänncs för närvarande af mer än 500,000 personer. Deras troslära är luthersk,
uppblandad af reformerta och andra sekters satser, och yttrar sig i en ensidig känslosamhet,
id-keligt upprepande af synd och nåd samt utmålande af Jesu försoningsdöd, allt utan inre lif och
endast såsom ett yttre sken, ett helighetsbruk utan anda, kraft eller öfvertygelse. Metodister hafva
sitt upphof frän en förening af studenter i Oxford i England, bland hvilka en vid namn John
Wesleg 1729 började predika mot den rådande biskopliga kyrkan, efter 1733 biträdd af Georg
Whitelield, en annan fantast; deras anhängare fingo sitt namn af den bestämda metod, efter hvilken
deras gudaktighetsöfningar utfördes. De äro förskräckliga lagpredikanter och botgörare, hafva
säker kännedom om helvetet och fördömelsen, utöfva sin andakt genom att piska sig, skria, låtsa
sig falla i gudlign konvulsioner och tro sig kunna tvinga sig till himlens nåd genom suckar, tjut
och gisslingur. De finnas i England och Amerika, och deras antal räknas för närvarande till mer
än en million. Mormonerna, uppkallade efter en profet Mormon, som jemte sin son Meroni och
andra profeter skall i forntiden hafva uppträdt i Amerika och upptecknat den sanna kristendomeu
på tolf guldtaflor. En vid namn Spaulding i Amerika diktade en roman, deri nnföres, att
israeliterna utvandrat till Amerika och blifvit stamfäder för dervarande indianer. En äfventyrare, Josef
Smith, som fått kännedom om denna bok, omfattade den deri uttalade idéen och uppträdde år
1830 såsom predikant, förkunnade, ntt han af en engel fått uppenbarelse om hvar de tolf gyllene
taflurnn legat förvarade, ntt han nu studerat deras innehåll och ville meddela menniskorna den
deri antecknade enda saliggörande läran, förkunnad af Kristus sjelf, ty efter sin himmelsfärd i
Judéen nedsteg han i Amerika och predikade för dervarande israeliter de ord, som stå inristndo
på nämnde taflor, men sedan blifvit förgätne och glömde. Detta orimliga sammelsurium vann
flere troende, och Smith och hans anhängare försökte nedsätta sig först i Missouri och sedan i
Illinois, men blefvo öfverallt af mera förnuftiga menniskor bortdrifun. Slutligen drogo de till
Klippbergen vid saltsjön vester om Kalifornien, der de i landskapet Utah bildat ett samfund, kalla
sig "de yttersta dagars helige« och utsända predikanter till alla länder. Deras styrelse består af
prester, enligt mosaiska lagen; månggifte är hos dem tillåtet; dopet verkställes endast på
fullväxta personer, och den, som begått något brott, kan åter bli syndfri genom att omdöpas; Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
