Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mnemosyne, minnets gudinna, dotter af Uranus och Titæa. Jupiter besökte
henne i skepnad af en herde, hvarefter hon blef moder till de nio Muserna.
Hon afbildas sittande i en länstol med fotterna på en pall, hufvudet något
fram-åtlutadt och ögonen nedslagna. Med högra handens två främsta finger håller
hon sig i örsnibben, den venstra hvilar vårdslöst i barmen.
Muserna voro nio systrar, döttrar af Jupiter och Mnemosyne. Deras
vanliga namn är sånggudinnorna; men de voro allegorier icke ensamt for sång, utan
för estetisk bildning i allmänhet, hvaruti de förestodo hvar sin gren. De
afbildas som unga, sköna flickor, i onkel och sedesam drägt; Apollo går framfor dem,
lagerkrönt och med lyran i handen. Deras namn och attributer äro:
1. Kiio, historiens gudinna, huller i högra handen en trumpet och i den
venstra en hälföppén bok; stundom stur hon på jordklotet med tidens bild jemte sig.
2. Euterpe, musikons ocli isynnerhet flöjtspelets gudinna; hon blåser på en
flöjt, och jemte henne synas musikalier och hvarjehanda musik-instrument.
3. Thalia, komediens eller lustspelets gudinna, är krönt med murgrön, visai*
en skämtsamt leende min och håller en mask i handen; stundom syns vid hennes
sida en apa, såsom symbol af härmningslconsten.
4. Melpomene, ..tragediens och sorgespelets gudinna, har allvarsam blick, är rikt
klädd, stundom beslöjad, huller i ena handen krona och spira och i den andra
en dolk; på fotterna liar hon kothurner (ett slags halfstöflor med höga sulor).
5. Terpsdchore, dansens gudinna, synes liflig och munter med glädjestrålande
ögon, i dansande ställning; i handen huller hon en harpa eller en basquetrumma,
och hufvudet är prydt med en blomsterkrans, livarur uppsticka svajande flädrar.
6. Erato, lyriska och erotiska poesiens gudinna, en ung, liflig och munter
flicka, krönt med myrten och rosor; i venstra handen håller hon en lyra och i
högra en stråke; bredvid henne synes en vingad kärleksgud, med båge ocli en
brinnande fackla, och vid hennes fotter stu två turtui-dufvor, som kyssas.
7. Folymnia, vältalighetens gudinna, krönt med blommor eller ock perlor och
ädla stenur; kring hennes hvita drägt slingra sig blomsterband, högra handen
är utsträckt och i den venstra håller hon en spira eller en bokrulle.
8. Ur ania, astronomiens gudinna, klädd i azurblå med stjernor beströdd drägt;
på ett klot, som hon antingen håller eller som hvilar på en trefot, synes hon
utmärka någonting med en staf; derjemte ligga flere matematiska instrument.
9. Jialliope, hjeltediktens gudinna, var den förnämsta af Muserna och gaf
odödlig ära ut sina skyddslingar. Hon har ett majestätiskt utseende, klädd i grön
tunika och hvit mantel, har på hufvudet en gyllne krona eller en murgrönkrans
och i handen en tnimpet samt ett lioprulladt pergament.
Pindw, Parnassus och Helilcon, trenne i Grekland belägna berg, ansågos som
de ställen, der muserna hade sina förnämsta säten och tillsammans med Apollo
idkade sinu vittra öfningar till menniskors glädje.
Gratierna, hos grekerna Kanter, behagens gudinnor, voro tre systrar,
döttrar af Jupiter och Juno, eller Bacchus och Yenus, och deras namn sEgle, Thalia
och Euphrosyne. Do åtföljde Yenus och utdelade åt menniskor allt hvad som kan
göra lifvet angenämt, såsom godt lynne, munterhet, glädtigt skämt, välgörenhet,
tacksamhet m. m. De föreställas såsom unga flickor, höljda i en florslöja eller
ock nakna, hvilka i dansande ställning hålla hvarandra i händerna.
Genier, skyddsandar, ansågos som osynliga väsen, som åtfölja menniskan hela
lifvet igenom; hvar menniska har två, en god, som förskaffar henne helsa, lycka
och alla slags nöjen samt råder till goda gerningar, jemte en ond, som förorsakar
sjukdomar, motgångar och sorger samt förför till laster och brott. En Genius
afbildades i olika former, än som en gosse eller flicka, än som en gubbe och än
som en orm. Särskilda genier funnos för livarje land, stad, hus o. s. v.
Demoner. Med detta ord förstodo de gamle ett slags goda väsenden, som
utgjorde medlare emellan himmelens och jordens invånare och ofta fattade vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
