Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eris, tvedragtens gudinna. Då Nereiden Thetis gifte sig med konung Peleus,
voro alla gudar och gudinnor bjudna till bröllopet, blott Eris undantagen; full
af barm häröfver, inkastade bon i bröllopssalen ett gyllene äple, med påskrift:
“Till den skönaste", då Juno, Minerva ocb Venus började tvista om företrädet;
Jupiter, till hvilkens omdöme de vädjade, ville ej blottställa sig genom att fälla
något utslag, utan hänvisade dem till den på berget Ida uppfödde Trojanske
prinsen Paris, hvilken tilldömde priset åt Venus, hvaröfver de bägge andra blefvo
så förtörnade, att de svuro hämnd, och följden blef Tröjas förstöring. Eris
förjagades från himmelen, emedan hon satte dess invånare i lufven på hvarandra;
sedan dess vistas hon på jorden, der hon åstadkommer krig, gräl mellan
personer, oenighet mellan anhöriga, hushållsgnabb o. s. v. Hon afbildes med utslaget
hår, deri huggormar kräla, nedslagna ögon, gnisslande tänder, likblå,
giftdry-pande läppar, trasig drägt; i barmen har hon en dolk, i ena handen ett
brinnande bloss och i den andra pappersrullar, hvarpå man läser orden: krig,
villervalla, trätor. Notarier, sakförare och advokatfiskaler äro hennes tjenare.
Mornus, löjets och tadlets gud, var till öfverdrift satirisk och klandrade
allting; ej en gång gudarne sjelfva voro fredade för lians bitande anmärkningar.
Hun föreställes med ena handen lyfta på en mask, som betäcker ansigtet, och i
den andra håller han en narrstaf.
Nemesis, hämndens eller rättare vedergällningens gudinna, dotter af Oceanus
och Natten. Hon vakade öfver menniskors handlingar, och alla orätta gerningar
straffade hon fruktansvärdt, såväl under lifvet som efter döden. Hon var road
af att böja stolta hufvuden, förödmjuka dem, som voro förmätna i medgången
eller yfdes öfver skönhet, styrka eller talanger, samt hade noga tillsyn öfver
barns vanvördnud mot föräldrar och brytandet af kärlekslöften. Nemesis afbildas
som en allvarsam qvinna, med en krona af perlor och narcisser på hufvudet; i
handen håller hon ett skeppsroder, och under fötterna synes ett hjul; stundom
är hon äfven försedd med vingar, ofta har hon en slöja öfver hufvudet.
Fortuna, lyckans gudinna, föreställes på flere olika sätt, emedan hvarje ålder,
stånd och kön tillegnade sig henne och likade efter hennes ynnest. Så afbildas
hon än såsom skallig och blind, med vingar på fötterna, af hvilka den ena är
upplyftad, den andra hvilar på ett hjul; än som en vacker qvinna, stående på
ett klot, med ett ymnighetshorn i den ena handen, den andra hvilande på ett
roder. Nyare tider liafva framstält henne som en nyckfull yrhätta, springande
på en glob och svängande en krona på fingerspetsarne; stundom synes hon sitta
på en tron, som hänger i luften och föres af stridiga vindar.
Amor (älskog) eller Cupido (begärelse), kärleksguden. Mytologien skiljer väl
mellan dessa båda och gör Amor till son af Kaos och Natten, Cupido deremot
af Merkurius och Venus; men båda föreställas af konstnärer i samma skepnad
och kunna alltså anses som en. Han afbildas som en ung och frodig gosse,
vanligen naken, med lugn, men skalkaktig uppsyn; han är väpnad med en båge och
har på ryggen ett koger, fullt af brinnande pilar; stundom håller han i handen
en fackla eller ett med rosor omviradt spjut, stundom i ena handen en ros och
i den andra en delfin. Någon gång synes han äfven vara blind.
Ludna, folkökningens gudinna, dotter af Jupiter och Juno; hon antages
äfven vara densamma som än Juno, än Diana. Hennes syssla var att vaka öfver
barnsängsqvinnor och barns födelse. Hon afbildas som en vördig matrona, med
ett lindebarn i venstra handen och en blomma i den högra.
Niobe, sinnebild af moderskärleken. Hon hade med sin man Amphion tolf
(andre säga fjorton) barn, alla välbildade och friska; för denna sin fruktsamhet
vägrade hon att dyrka Apollos och Dianas moder, den hon föraktfullt förebrådde
att endast hafva två; Latona, retad häraf, uppmanade då sina barn att straffa
den högmodiga, och när Niobes barn en dag lekte på fältet, föllo på en gång alla
gossarne för Apollos och alla flickorna för Dianas pilar. Då Niobe ditkom, satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
